- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
609

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 56. Flykten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

609

alla nyfikna frågor af Bebé, som vi minnas, att hennes fransyska
kammarjungfru hette. Detta hade hon åstadkommit på sådant
sätt, att hon skickat ut Bebé i allehanda ärenden till modister
och parfymeributiker med mera och då packningen var verkställd,
skaffade hon en droska samt lät skjutsa sig till Engelska kyrkan,
hvilken mötesplats ju blifvit föreslagen af furst Boris.

Ingen tog någon vidare notis om henne, där hon stod; och
detta var ju ganska naturligt, ty förhållandet var det, att just
hörnet vid Engelska kyrkan var en mötesplats och vanlig
hållplats för några af deligenserna. Det var därför vanligt, att
resklädda personer stodo där vid sitt bagage och förbigående gåfvo
ej akt på Mariana utan togo henne helt enkelt för en passagerare,
som väntade på deligensen.

För öfrigt behöfde hon icke vänta länge.

Inom kort — hon hade väl väntat blott ett par minuter —
kom furst Boris Bolsky åkande dit i ett rätt elegant ekipage.

— Det är bra, att du redan är här, Mariana, nu ha vi god
tid på oss, sade han belåtet.

Han steg ur samt hjälpte henne upp i vagnen och tog plats
där vid hennes sida.

Midt emot dem satt den korpulenta gamla Anastasia, furst
Boris ryska ”husfru.”

— Min syster, furstinnan Mariana, sade fursten presenterande
till Anastasia.

Den tjocka gamla kvinnan vek ned sin pälskrage och lutade
sig framåt mot Mariana, hvars lilla hand hon fattade och förde till
sina läppar, öfver hvilka det ångade af hvitlök.

— Lycklig resa, lilla mor, sade hon.

Anastasia var grofbyggd och otymplig, en äkta ryska; men
hon var ansedd för en genomhederlig kvinna, och sin herre och
husbonde var hon verkligen varmt tillgifven af själ och hjärta.

Vagnen satte sig i rörelse.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free