Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 61. Slutet på Marianas äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland sykomorer, magnolior lindar
Smeka satyrers praktfulla rader,
Sänka min anda i drömmarnes rus.
Ljuft är att hvila, ljuft är att känna
Främlingen friden, som uti denna
Tjusande fevärld höjer sin spira,
Manande mänskan att glömma sig själf.
Ja, må jag glömma, glömmande drömma,
Fyllas af känslor värmande, ömma,
Sällhetens världar sig öppna framför mig
Här vid Italens glittrande sjö.
Glömma, ack glömma ... glömma är döden,
Tystnad och stillhet, långt ifrån nöden,
Törnfulla kransar sorgerna vira
Städs uppå stranden af världslifvets älf.
Isola Bella, féernas rike,
Isola Bella, namn utan like,
Främlingen beder: »Hör mig, o, hör mig,
Ack, vid din barm låt mig lycklig få dö!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
