- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
656

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 62. Attentatet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

656

Hon märkte att hon legat på en mjukt stoppad soffa.

Hon såg sig förvånad omkring.

— Hvar är jag? Store Gud, hvar är jag? utropade hon.

Hon kände ej igen sig.

Hastigt kom hon ihåg uppträdet uti slottet Loneaus park,
Orsinis hemska monolog och hans ord till henne.

— Hvar är jag? Store Gud, hvar är jag?

— I mitt hus!

Hon vände sig om.

Furst Boris Bolsky stod allvarsam och blek framför henne.

— Du! — Du Boris! — Milde herre Gud, du hör till ett
samfund af nihilister — till anarkister!

Hon sprang bort till rummets motsatta sida och såg ut
genom fönstret.

Det var vinter. Det låg tjockt med snö på marken och i
pälsverk klädd landtbefolkning gick förbi.

Hon var på landet. — Men hvar?

— Boris! Boris! bad hon ångestfullt och vände sig om med
ryggen mot fönstret samt sträckte bönfallande ut sina händer mot
honom. — Hvart i himlens namn har du fört mig, Boris! — Hvad
har skett med mig?

Fursten kom henne närmare och hans röst ljöd vekare än
tillförene, då han sade:

— Mariana, du har varit mycket illa sjuk.

— Jag tror det.

— I flera månader har du yrat och haft feberfantasier.

— Jag mins ingenting.

— För din såväl som för min personliga säkerhet har jag
fört dig hit.

— Hvar är jag?

— På mitt gods.

— I Frankrike?

— Nej, i Ryssland.

— Store Gud! I Ryssland!

— Var lugn, Mariana. Här äro vi säkra.

— Jag har intet ondt gjort, intet ondt tänkt.

— Jag vet det, lilla syster.

— Hvad har jag då att frukta?

— Intet. Intet numera.

— Men förut?

— Allt!

— Milde himmel!

— Allt är öfverståndet. Gud vare pris, att vi äro här.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free