- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
667

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 63. Ett nederlag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

667

— Den hederliga Jerker! suckade grefvinnan.

Hon var trots allt sin barndomskärlek trogen och hade
Jerker nu kommit tillbaka till Värmland, skulle han funnit sin
jänta, sin sol!

*



Det kom en massa nya brunnsgäster till Skagersbrunn och
och en del trädde in uti läsrummet för att anteckna sina namn
uti främlingsboken.

Grefvinnan Elsa stoppade därför det erhållna visitkortet på
sig, för att sedan taga reda på den för henne obekanta friherrinnan
från Tyrolen, som skickat henne sitt visitkort, hvarefter
hon tillsammans med Magdalena gick vidare och kom så in i
musikrummet.

Där gjordes musik. En ung man sjöng där till pianot
hurtigt och vackert Silfverstolpes—Josephsons då för tiden nya och
högst populära sång:

         Se glad ut, se glad ut du människobarn,
         Som slungas framåt uppå tidernas bölja.
         Se glad ut! Ditt svaga, ditt bräckliga flarn
         Kan aldrig försjunka, hur vågorna skölja.
         Väl stormar det ofta på världshafvet blå;
         Men det är min lösen: Se glad ut ändå.

— Väl den, som kan se glad ut i lifvets alla växlingar,
sade grefvinnan Elsa Lohufvud till Magdalena.

— Jag sörjde mycket förr öfver min lott, sade Magdalena;
det var då ofta Maria von Gryning sade till mig: Se glad ut!

— Den goda flickan.

— Och jag glömmer inte heller grefvinnans utomordentliga
godhet mot mig synnerligen vid min fars död.

— Kära Magdalena. Jag betalade blott en stor skuld till
dig efter bästa förmåga. Din godhet mot min Ludvig — — —

         Se glad ut, om också du erfara får
         Att, allt hvad du drömde i ungdomens timmar,
         Vid närmare pröfning ej profvet består,
         Ty allt är ej guld, som på jordlifvet glimmar.
         Uppres dig och drömmar ur tankarne drif
         Och framgå med kärlek till handling och lif.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free