Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 65. Ett streck i räckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
702
sig på sådant där, det säger jag doktorinnan. Och det säger jag
doktorinnan för sant, att om stolparna på Häxtornets altan få stå
ännu litet till, utan att det göres något åt dem för att stärka
dem — och om så ett par skrufvar lossna, så kan hela altanen
på Häxtornet braka ned. Och är det då någon däruppe, så kan
den säga god natt åt världen. För öfrigt behöfver en person
bara luta sig tungt mot staketet på altanen, för att det skall
brista och hela otyget skall ramla ned i afgrunden. — Och då är
det väl för sent att tänka på reparation, tänker jag.
— Sade Johanna så?
— Ja.
— Det var bra sagdt.
— Det tycker jag också.
— Hvad sade doktorinnan då?
— Hon gjorde som intendenten.
— Det var gifvet. De tu äro ett.
— Hon slog ifrån sig med händerna och sade, att det fick
vara så länge.
— Det är henne likt.
— Hon sade, att hon tyckte att det var stora utgifter ändå.
— Den snåljobban.
— Hon sade, att brunnskassan inte tålde vid, att man jämt
och samt reparerade.
— De äro bra konstiga både intendenten och hans fru i
sådana saker. Tycker du inte det?
— Jo.
— Vore det fråga om något, som de själfva ville, så
sparade de nog inte på pengarne.
— Nej minsann.
— Men se de gå aldrig själfva till Häxtornet och därför
så — — —
Samtalet afstannade här hastigt och de tvänne uppasserskorna
sågo skrämda på hvarandra. Detta kom sig däraf, att i
rummet bredvid matsalen en stol plötsligen och mycket häftigt
sköts åt sidan och någon gick ur rummet.
— Bevare oss väl, om det var intendenten eller doktorinnan,
som hörde oss, sade Emma förskrämd.
— Nej, nej!
Kamraten lugnade henne genast.
— Hvem kunde det vara.
— Asch, det var bara den där friherrinnan von Schönberg,
som gick ut.
— Den påfågeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
