Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 65. Ett streck i räckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
712
hur mycket i viljen, men af det där mordet, som nyss planlades
här, skall bli intet, det vill jag bli man för.
”Klävitt, klävitt!” skreko ugglorna ännu mer.
— Den eländiga S:t Johns, fortsatte hon, har nog med
brott på sitt svarta samvete förut!
”Klävitt, klävitt!”
— Han skall icke ännu en gång kunna fördärfva en
oskyldig kvinna.
”Klävitt!”
— Ah! Jag anade, att det var något svart brott i
görningen, när jag smög mig efter henne, den sköna djäfvulsdottern,
den där friherrinnan, som haft en skarprättare till far!
Hon slutade hastigt tala och böjde sig ned. Hon tyckte,
att det var något, som sökte ofvanifrån gripa tag i hennes
hufvud och hon förskräcktes därför. Hennes oro var dock falsk. Det
var blott en uggla, som sväfvade fram mellan ett par trädkronor
och kom att flyga ganska lågt, helt nära hennes hufvud, hvarefter
fågeln tog fäste på en trädgren och skrek sitt klävitt.
— Jag trodde, fortfor kvinnan, att hon hade stämt möte
med S:t Johns här i skogen för att spinna intriger.
Hon vred händerna.
— Afgrundsandar! I ären sämre än vildmarkens rofdjur!
”Klävitt!”
— I ären sluga som ormar! Just ett skönt par! Men hur
sluga I ären, så ha ni ändå inte tagit Bebé med i räkningen!
”Klävitt!”
— Ah — ah! — I låga själar! I ormar i människogestalt!
— Jag förstår nog, hur slutet är tänkt att blifva! Först viljen
l offra grefvinnan Elsa Lohufvud — och sedan skulle turen
tillkomma mig att bli offret!
”Klävitt!”
— Usling! Jag hörde dig ju själf säga, då du trodde dig
tala utan vittnen med baronessan: »Bebé är farlig — jag hatar
henne — hon vet för mycket!»
”Klävitt!”
— Jo, jo, min gunstig herre! Bebé är i vägen för dig och
den usla kvinna, som du spinner ränker med.
”Klävitt!”
— Men det skall bli annat af, jag svär det!
”Klävitt!”
— Augustinus S:t Johns! Du dämon i människohamn! Du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
