Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 70. Herrskapet Hallonskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vända om — och han gjorde det. När vi kommit in på gården
igen — jag undrade mycket, hvad patron egentligen ville —
yttrade gubben, hvilken tydligen var i misshumör:
”Spänn ifrån hästen — du får dina hundra dollars i
månaden.”
— Har man hört på tusan! Han hade då ändrat sig.
— Ja!
— Ett bevis på, att han skattade dig högt.
— Jag hade vunnit spelet.
— Våga vinna, våga tappa!
— Ja, men jag lofvade mig själf i tysthet, att aldrig mer
företaga dylika experiment.
— Det var nog säkrast också!
— Jag stannade nu hos min patron i fem år och hade då
åttatusen dollars på banken.
— Ser du!
— Då beslöt jag att slå det stora slaget och bli min egen.
— Du skulle ha dröjt därmed ett par år till.
— Jag sade upp platsen.
— Oförsiktigt!
— Och så köpte jag mig en tomt i en af Bounos Ayres
förstäder och anlade där en trädgård i stor skala.
— Då gingo väl de åtta tusen dollars åt som smör i
solsken?
— Ja, naturligtvis räckte mina pengar ej långt.
— Kan nog tänka det.
— Men genom lån mot inteckningar och på brandförsäkringsbref
skaffade jag mig det erforderliga kapitalet. Affären
bar sig bra genast i början, så att jag oupphörligt kunde utvidga
den. Inom få år skulle jag vara så förmögen, att jag kunde
erbjuda min Eva ett godt hem. Jag hade under tiden underhållit
med henne en för hennes far hemlig brefväxling.
Men så kom olyckan.
Elden kom lös i gräset på Pampas. Lågan närmade sig
med förfärande hastighet förstaden, fattade snart i mina orangerier
och lade allt i aska.
— Stackars dig.
— Nu stod jag där lika tomhändt, som då jag första gången
satte foten på Sydamerikas jord; ty brandskadeersättningssumman
togs af den, som hade brandförsäkringsbrefvet i pant.
— Ja, det var då det värsta. Då var du verkligen
beklagansvärd, käre vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
