Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 71. En afrättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rep och kedjor hade ej sårat deras känslor. De hade ej
ansett dem såsom vanärande; men den där hvita mössan var för
dem förödmjukande.
Sången hade tystnat; samtalet mellan fångarne blef fåordigt
och tobaksrökningen sköttes med liknöjdhet.
De sutto nu alla i en krets på golfvet, de flesta med benen
korslagda, och de tycktes med särdeles lugn afbida sitt öde.
Då och då framtoga de sina små speglar, förmodligen för
att efterse, om målningen i deras ansikten var väl bibehållen.
Klockan precis tio uppställdes de i led och marscherade
öfver gatan genom en hay af soldater till afrättsplatsen.
De gingo på raskt och muntert, ja, de trängdes och
knuffades till och med för att få gå främst.
Framkomna till afrättsplatsen uppstämde de ännu en gång
sin dödssång, och sedan de allesammans uppkommit på schavotten,
höllo de ett så förskräckligt oljud och oväsen, att man tyckte sig
se och höra en hop lössläppta afgrundsandar.
Ingen, af dem visade således minsta modlöshet.
En ung gosse, som nyss före deras anmarsch hade fått sig
en cigarr, fortsatte att röka äfven på schavotten och utblossade
sina rökmoln isynnerhet under pauserna mellan deras rysliga:
— Hi-yi-yi! Hi-yi-yi!
Ja, till och med sedan man dragit ned mössan öfver hans
ansikte, fann på råd att stryka upp den så mycket, att munnen
blef fri och han rökte fortfarande. Några af de andra hade
likaledes sina pipor kvar i munnen.
Galgen utgjorde en fyrkant af tjugufyra fots sidor, hvilka
voro inrättade hvardera för tio delinkventer.
Nu gafs signalen, bestående af tvänne afmätta och tydliga
trumhvirflar — ett tåg afhöggs, som stod i förbindelse med
schavottens stöttor — — i ett nu ramlade den och — trettiosju
kroppar i dödskamp dinglade i luften.
Ett af repen hade gått af. Den nedstörtade hade förmodligen
brutit nacken af sig, men som några svaga tecken till lif
ännu visade sig, blef han åter genast hängd.
Då signalen gafs, såg man många bland de dödsdömda
taga hvarandra i handen, och flera blefvo sålunda förenade
i och efter döden, till dess att man nedtog de döda
kropparna.
Så snart schavotten föll, fick man höra ett visserligen ej
högljudt, men intensivt bifallsskrän från både soldater och borgare,
och strax därpå stodo åter alla såsom tysta och allvarliga vittnen
till den hemska scenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
