- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
836

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 75. Blommans fina, sköra stängel sönderbryts

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

836

sade prästen icke så litet besvärad; men ser du, det finnes ingen
regel, som inte har undantag.

— Gör det inte?

— Och det finner väl du, som inte blott är vacker utan
äfven är så klok och förståndig.

— Jag vet inte, jag.

— Nog vet du, att fula flickor sällan bli gifta.

— Jag vet många fula hustrur.

— Och att fula flickor i allmänhet inte bli omtyckta af
gossarna.

— Så magistern talar då!

— Har du inte märkt det?

— Joo, drog hon på målet.

— Kan tro det.

— Det var så med Stina vid grinden, som inte fick
prästgårds-Olle, bara för att hon var så ful.

— Ja, där ser du, där är strax ett exempel.

— Men jag tror ändå inte, att skönhet alltid bringar lycka.

— Åjo, det gör den nog, förutsatt nämligen, att den, som
är begåfvad med skönhet, förstår att ställa sig rätt.

— Hvad menar magistern med det? frågade hon och såg
upp på honom med förvånad min.

— Hur mången fattig flicka är det inte, som blifvit rikt
gift, ja, till och med fått en herreman till make och blifvit
kallad fru, och det blott för sin skönhets skull.

— Gud vet, om jag ville bli fru, i händelse någon skulle
vara så galen och vilja göra mig därtill, inföll hon skrattande.

— Åhå! Ulla skall väl inte säga annat, än hon tänker?

— Det gör jag inte.

— Tänk efter ändå. — Om du till exempel skulle blifva
gift med en viss präst och med tiden finge heta prostinna, alldeles
som vår prostfru — skulle det inte vara roligt?

— Kanske.

— Ser du det.

— Men det kan aldrig komma att hända.

Setterlund fortfor:

— Tänk, om du hade en man, som vore i stånd att kunna
gifva dig nästan allt, hvad du kunde önska dig — —

— Jo, pytt också!

— Men en ung, vacker man förstås.

— Magistern talar så mycket tok i dag.

— Tok?

— Ja, det gör magistern.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0836.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free