Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 79. Rikedom och fattigdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
882
människa sålunda icke bör förvissa sig om, att hon absolut skall bli
rik; så är det dock en tillåtlig och uppmuntrande föreställning,
att ingen är betagen hoppet om att kunna förbättra sin ställning
och sörja för sina barn.
Det skulle äfven vara bra hårdt, om en far eller en mor
icke skulle hafva rättighet att öfverlåta sina öfverskott åt sina
barn. — Men detta är likväl fallet i många länder, där
egendomsrätten är så föga tryggad, att man är utsatt för att se sig
aftvungen med makt allt, hvad man samlat, eller att vid sin död
se sina barn beröfvade allt, hvad man sparat. Och där äro alla
fattiga, emedan ingen anser det vara mödan värdt, att sträfva
och arbeta för att kunna spara något.
Uti Argentinska republiken började vid denna tid en rörelse
uti sådan riktning för att skaffa staten penningar och då Jerker
märkte detta, styrktes han ännu mera i sitt till hälften fattade
beslut, att hastigt realisera sina egendomar och återvända till
hemlandet. —
Somliga länder, hvilka fordom voro mycket fruktbara och
folkrika, hafva under dels turkars, dels spaniorers, dels andra
folkslags herravälde blifvit nästan helt och hållet förödda.
I forna tider till exempel, producerade Barbariet silke; men
så kom en tid, då mullbärsträden — de träd, af hvars blad
silkesmasken föder sig — lämnades att nästan helt och hållet utdö
och ingen tänkte på att plantera nya träd; ty han hade ingen
säkerhet för att han själf skulle få skörda frukten af sin möda
och omsorg. —
— Kan man väl föreställa sig, att de fattigas tillstånd
skulle blifva bättre, om de rikas egendom blefve dessa beröfvad
och delad mellan de öfriga samt om ingen i framtiden hade lof
att blifva rik?
Denna fråga framställdes af Jerker till Ludvig Lohufvud.
— Nej, tvärtom, svarade grefven.
— Det är också min tanke.
— De fattigas tillstånd skulle därigenom blifva mycket
sämre, än den nu är.
— Just så.
— De skulle då vara nödsakade att framdeles få arbeta ännu
hårdare för lifvets uppehälle än nn; ty föda och kläder kan man
ju icke få utan någons arbete. Men de skulle icke hafva på
långt när så stor fördel af sitt arbete, som de nu hafva; emedan,
om det icke funnes någon rik person, det icke heller skulle finnas
någon, som vore i stånd att hålla någon väl förlagd anläggningsfabrik,
eller hafva någon annan betydlig rörelse, eller att betala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
