Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 80. På nyårsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
891
språka om med dem några ögonblick förtroligt, muntert, san
façon.
— Mycket riktigt anmärkt. Och dess kostym är också
ungefär densamma, som första gången den gjorde sin toalett för
att uppträda i societeten, snittet har icke undergått någon
hufvudsaklig förändring sedan dess och man skulle måhända med
något skäl verkligen kunna kalla den en smula gammalmodig.
— Men den åtnjuter likväl liksom ett häfdvunnet privilegium
på att ändock öfverallt tolereras och nästan till och med
värderas.
— Ja, den är som barn i huset, hvart den kommer.
— Alltså har den merendels, liksom gubben Seseman fordom
här i världen, uti bakfickan ett och annat smått
bläckhornskram, som, hur anspråkslöst det än må vara i sig själft,
likväl alltid kan tjäna till ämne för någon omväxling vid det eviga
konversationstemat: Väderleken, slädpartierna, börsbaler, sade
Häradshöfdingen. — — —
Samtalet öfvergick nu till andra ämnen, under det att
kaptenen och en annan herre slogo sig ned vid brädspelsbordet,
damerna fortforo att sitta uppstaplade vid väggarne och den yngre
generationen trådde dans efter musik dels af Kalkonvalsen dels
af Zuavpolkan, hvilka då voro på modet.
— Säg mig uppriktigt, hvad ni tänker om saken. Menar
ni inte, att vi verkligen rättnu skola kunna segla i luften liksom
örnen och kråkan?
— Ja, hvarför inte. I själfva verket synes det mig nästan
försmädligt, att vi, skapelsens herrar, icke skola förmå göra efter,
hvad den minsta sparf med största lätthet exekverar.
— Hvilken högfärd.
— Vi, som äro ett snillrikt folk med titlar och rang, med
galoner på frackarne och friseradt hår, vi nödgas erkänna oss
öfverträffade af ett litet oskäligt befjädradt djur, hvilket icke
ens har så mycket folkvett, som att dricka the eller lägga
patience.
Häradshöfdingen fick skrattarne på sin sida, när han sade
detta.
— Det kan omöjligen i längden förblifva så, fortsatte han,
sedan skrattet tystnat.
— Också ligger det verkligen i människans natur ett
bestämdt anlag, en kallelse, en drift att lyfta sig till högre
regioner och det behöfs för oss alldeles intet annat än det lilla
obetydliga medlet för att äfven sätta en sådan afsikt i verket, tillade
en annan af herrarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
