Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 81. Grefvinnan Malin Stålsko säljer Vänersholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
923
purpurblommors berusande parfymer, om dess silverglänsande
månskensnätter och dess morgonrodnaders praktfulla rosenskimmer.
Hur långt ifrån allt detta voro ej de tvänne fattiga syrénbuskar,
hvilka utgjorde vår så kallade trädgårds glanspunkt, den handfull
tusenskönor, hvilka dar föreställde en rabatt och det rödmålade
plank, hvilket i stället för pittoreska palmlundar där begränsade
den knappa utsikten.
Men inbillningen gör så mycket här i världen.
Oaktadt all den omsorg, som vi ägnade den lille Pipi,
oaktadt vi ständigt höllo honom med friskt fågelgräs och bestodo
honom en spik i vattnet, så fort den farliga rötmånaden inträdde,
så blef han likväl icke långlifvad i sitt nya fädernesland.
En morgon funno vi honom död i sin bur.
Skall jag beskrifva, hvilken sorg, som betog oss alla vid
detta hårda slag!
Vi kände det, som om en medlem af familjen hade gått ifrån
oss, som om en länk hade blifvit sliten ur vår vänskapskedja, till
den grad hade vi alla fäst oss vid det lilla kräket. Min fars gode
vän, lotteri-kollektören-zoologen ansåg till och med förlusten för
hela Sverige lika stor som förlusten af Finland 1808, och han
hade för sin del gärna proklamerat ett års publik sorg efter den
lilla sångaren, sade häradshöfdingen leende. Våra grannar kommo
mangrannt till oss för att betyga oss sitt deltagande, och det
talades knappast om något annat än om fågelns död i hela
kvarteret en god vecka efteråt.
Lotterikollektören ville, att min far skulle öfverlämna den
döda fågelns kropp åt vetenskapsakademien för att uppstoppas och
förvaras för evärdelig tid i dess glasskåp; men vi, min syster och
jag, som vant oss vid att anse den lilla Pipi såsom en lekkamrat
och en medlem af familjen samt i vår naiva bedröfvelse omöjligen
kunde uthärda den föreställningen, att en annan än vi någonsin
skulle få äga ens en fjäder af lilla Pipis vinge, vi afgåfvo en
formlig protest emot lotterikollektörens förslag.
Vi hade redan uppgjort vår lilla plan för oss. Enligt denna
plan graf des ute i trädgården en grop. Pipi nedlades på den
finaste bomull i en liten hvit träask, höljdes med en vacker
sidenlapp hvarefter locket varsamt sattes på asken och densamma
nedsänktes i gropen, som igenskottades.
Detta var mycket rörande, och barnsliga, varma tårar
rullade under denna kärlekstjänst utför våra kinder. Öfver Pipis
graf uppkastades en hög, å hvilken vi planterade en natt-och-dag
samt ett par lavendelstånd.
Hade jag den tiden varit poet, så skulle jag alldeles säkert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
