- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
929

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 82. "Å jänta å ja!"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kitta, hvilken förbarmade sig öfver mig, och därför välsignar jag
hennes minne och vill, att äfven du skall göra det, min Ludvig.
— Länge har mor Kittas graf legat här förglömd; men gud ske
lof, det har funnits en person, som har haft mod att pryda den.
Jag borde hafva gjort det. Men jag har försummat det. Kanske
har jag ej haft mod till det heller. — Men mina blommor vill jag
i allas åsyn hädanefter lägga på mor Kittas graf. Hon var en
hjärtegod men underlig människa. I mörker satt hon i sitt pörte, i
stillhet och obemärkthet gick hon bort. Men hon visste dock mer
än mången. — Den där sig förnedrar, den skall upphöjd varda.

Efter dessa ord lade grefvinnan Elsa Lohufvud sina blommor
invid vården på mor Kittas graf. —

Det dröjde ännu en stund, innan gudstjänsten skulle börja,
och grefvinnan Elsa tillsammans med sin son och sonhustru gjorde
en rond till familjegrafvarne, de Lohufvudska, Lejonmanska och
Stålskoska grafkoren.

Därefter stannade grefvinnan vid en graf, prydd med ett
enkelt järnkors.

Under detta kors hvilade en person, hvilken spelat en ganska
stor roll uti denna berättelse, nämligen gamla Tilda, hon som
varit trotjänarinna hos general Haraldson, som sett hans dotter
födas och hans fru dö, hvarjämte hon äfven tillslutit ögonen på
generalen.

Det torde vara i godt minne, att det var Tilda, som tog vård
om Adèle, sedan äfven generalen fallit ifrån, och att det var en
verkligt moderlig omvårdnad, som Tilda gifvit henne.

Tilda hade sedan, som bekant, kommit till Stora Högåker,
där hon fått det största förtroende af grefvinnan Louise Lohufvud
och bevittnat många tilldragelser af allvarligaste beskaffenhet på
Stora Högåker.

Tilda hade blifvit mycket gammal. Hon hade fyllt sitt
etthundraförsta år, innan hon lugnt och stilla afsomnade på sin
kammare på Stora Högåker, där hon framleft sina sista år på en
pension, hvilken tilldelats henne af grefvinnan Louise Lohufvud.

*



Nu började klockorna uti tornet ringa samman och kyrkfolket
gick helt sakta och stilla in i templet.

Bland flickorna märktes en mycket vacker och ståtlig figur.
Det var Ulla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0929.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free