Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gyckelmakarna på Nya Gibbon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sprängde bort. »Oliver är nere vid floden. Hoppas
han inte kom åt honom.»
Förvaltaren galopperade bort mellan träden.
Några minuter därefter, då barackernas kolade
stomme rasade, hörde de honom ropa och följde ljudet.
Vid bädden av flodstranden träffade de på honom.
Han satt ännu på sin häst, alldeles vit i ansiktet,
och tittade på någonting som låg på marken. Det
var Oliver, den unge underförvaltaren, ehuru det
var svårt att konstatera detta, ty huvudet var borta.
Andfådda efter en språngmarsch från fältet
samlades de svarta arbetarna omkring honom, och under
Griefs ledning gjorde de en improviserad bår åt den
döde mannen.
Wallenstein hade paroxysmer av äkta tysk
förtvivlan och ånger. Han hade tårar i ögonen, men
så upphörde han att jämra sig och’ började svära
i stället. Vreden som lågade upp inom honom var
lika äkta tysk som svordomarna, och då han
försökte rycka till sig Worths bössa hade han skum
i mungiporna.
»Inga dumheter», befallde Grief strängt. »Morska
upp er, Wallenstein. Var inte galen.»
»Men ämnar ni låta honom undkomma?»
utropade tysken vildt.
»Han har undkommit. Buskskogen börjar alldeles
här vid floden. Ni kan se var han vadade över.
Han är redan på vildsvinsområdet. Det skulle vara
som att leta efter en synål i en hövålm, och om vi
förföljde honom, skulle några av hans folk skjuta
ned oss. För resten är hela vildsvinsområdet ett
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
