- Project Runeberg -  En solens son /
204

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Solens pilar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varit i för nära beröring med någon näve.
Palatsskvallret den morgonen hade att förkunna att Sepeli
givit sin herre och man ett kok stryk. I alla
händelser var hennes gemål nykter, och hans feta hull
trängde slappt ut genom revorna i Willie Smees
silkesskjorta. Hans törst var oerhörd, och man
räckte honom oupphörligt unga kokosnötter att stilla
den med. Utanför gården, hållen tillbaka av armén,
stod massan av det simpla folket. Endast de lägre
hövdingarna, byns flickor och sprättar och
talmännen med deras biträden släpptes innanför stängslet.
Cornelius Deasy satt på kungens högra sida, som
det anstod en hög och gynnad ämbetsman. Till
vänster om drottningen, rnidtemot Cornelius och
omgiven av de vita köpmän han skulle representera,
satt Jeremiah. Berövad sina glasögon plirade han
närsynt bort till finansministern.

Lovartkustens talman, läkustens talman och
bergsbyarnas talman, var och en omgiven av sin grupp
av lägre talmän och hövdingar, reste sig och höllo
tal. Vad de sade var ungefär det samma. De
kno-tade över pappersmyntet. Affärerna voro ej
blomstrande. Ingen ville röka copra vidare. Folket var
misstänksamt. Det hade gått ända därhän att alla
ville betala sina skulder men ingen ville ha betalt.
Kreditorer började gömma sig undan för sina
gäldenärer. Pengarna voro värdelösa. Priserna gingo
upp, och det var ondt om varor. Det kostade tre
gånger så mycket som vanligt att köpa en höna, och
då var hon ändå seg och nära att dö av ålderdom,
om hon ej blev såld genast. Utsikterna voro mörka.

204

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:54:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solensson/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free