Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Parlays pärlor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öppen sjö. Men de där atollkedjorna i norr och
öster hålla oss instoppade som i en säck. Vi ha
bättre utsikter här. Vad tror ni om det, kapten
Warfield ?»
»Jag ger er rätt, fastän en lagun inte är någon
lämplig kvarndamm att rida ut stormen på. Jag
undrar varifrån den skall komma? — Så där ja!
Där gick ett av Parlays copraskjul.»
De sågo det halmtäckta skjulet resa sig och störta
samman, medan en fors av skum rann över sanden
och föll ut i lagunen.
»Det bräcktes tvärs av!» utropade Mulhall. »Det
var ju en vacker början. Där ha vi det igen!»
Vraket av skjulet slungades i vädret och
hamnade på sandåsen. En tredje våg slog sönder det
i bitar som sköljdes utför sluttningen ner till lagunen.
»Blir det storm, så borde det väl bli svalare»,
brummade Hermann. »Jag kan inte andas längre. Det
är förbannat hett. Jag är torr som en skorstenspipa.»
Han öppnade en kokosnöt med sin stora slidkniv
och drack ur innehållet. De övriga följde hans
exempel och hejdade sig en gång för att se ett av
Parlays musselskjul störta samman. Barometern visade
nu 29,50.
»Nu måste det vara ganska nära det lägsta
möjliga trycket», sade Grief muntert. »Aldrig förr har
jag varit med om en orkan. Det blir en ny erfarenhet
för er också, Mulhall. Att döma av den hastighet
varmed barometern faller måste det bli en väldig
storm.»
Kapten Warfield brummade, och allas ögon rik-
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
