- Project Runeberg -  Solguld och andra berättelser /
31

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att komma undan, ocli lian kunde ej gå tillbaka samma
väg han kommit, ty gruvorna och knutpiskan väntade
honom.

För fjärde och sista gången hade han seglat österut.
Han hade varit bland dem som först funno de sagolika
Sälöarna, men han hade ej följt med dem tillbaka för
att dela pälsverksskatterna under vanvettiga orgier i
Kamtschatka. Han hade svurit att aldrig återvända.
Han visste att han måste draga vidare för att någonsin
komma till sina kära europeiska huvudstäder.^ Han
hade alltså bytt om fartyg och stannat kvar i det mörka,
nya landet. Hans kamrater voro slavoniska jägare
och ryska äventyrare, mongoler och tartarer och
sibiriska infödingar, och de hade slagit sig fram en blodig
väg genom den nya världens vildar. De hade nedgjort
hela byar som vägrat betala pälsltribut till dem, och
de hade i sin tur blivit massakrerade av
skeppsbesättningar. Han och en finne hade varit de enda
överlevande av en sådan besättning. De hade tillbragt en
vinter i ensamhet och svält på en av de ödsliga
Aleu-tiska öarna, och att de blevo räddade om våren av ett
annat pälsrövarskepp hade varit en underbar slump.

Men alltid hade det ohyggliga barbariet stått
hindrande i hans väg. Han växlade oupphörligt fartyg,
ville aldrig vända om och hade på det sättet tagit hyra
på ett sydgående fartyg. Utmed hela Alaskakusten
hade de ej träffat på annat än vilda stammar. Varje
förankring mellan de klippiga öarna eller andra
fastlandets hotfulla berguddar hade varit liktydigt med
en batalj eller en storm. Antingen blåste det orkaner
som hotade med undergång, eller också lade
krigs-kanoter ut bemannade med tjutande vildar med

3i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:33:05 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/solguld/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free