Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kapitalistiska krisen.
Få konflikter i detta land torde ha föranlett så heta diskussioner,
skapat så stor bitterhet och utkämpats under för de berörda
arbetarna så svåra omständigheter, som strejken vid massafabrikerna
år 1932.
Ogynnsamma konjunkturförhållanden på grund av krisen, vilken
genom Kreugerkraschen ytterligare skärptes under stridens gång,
kan man icke påstå var massaarbetarnas största handikap, orsaken
till nederlaget torde i första hand få tillskrivas de reformistiska
stridsmetoderna och den reformistiska ledningens fientliga
inställning till massaarbetarna och de krav, för vilkas förverkligande de
stredo.
Efter efterkrigsårens industriella och ekonomiska uppsving
hotades snart världen åter av depression, och för att avvärja denna
började arbetsköparna, särskilt i de större industriländerna, en
genomgripande rationalisering av produktionsmaskineriet. Följden blev
att de små företagen ej kunde hålla sig uppe i konkurrensen, medan
de stora och kapitalstarka bolagen och trusterna kunde uppvisa ett
ökat produktions- och vinstresultat med ett mindre antal anställda
arbetare än tidigare. Arbetslösheten minskade den allmänna
konsumtionsförmågan, och snart stod man inför det faktum att
marknaden var mättad, icke i så måtto att det ej fanns behov för varor,
men köpkraften hade deprimerats till den grad, att man stod inför
en ekonomisk världskris.
Den förut stora arbetslösheten ökade alltmer, och från
arbetsköparehåll började man en intensiv propaganda för lönereduceringar
i akt och mening att därigenom pressa ned produktionskostnaderna
och återigen få den industriella verksamheten igång. I det ena
landet efter det andra sänktes arbetarnas lönestandard, och på grund
av arbetslösheten och de dominerande reformistiska fackorganisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
