Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
han till insikt om, att de medlemmar, som icke ägde rösträtt, ändock
kunde tänkas komma att bli berörda av en ev. konflikt, och
följaktligen räknade han sig dessa medlemmars röster till godo för
reduceringsförslaget. Om konflikt utbrutit hade dock icke de
medlemmar, som varit arbetslösa ett visst antal veckor före stridens utbrott,
varit berättigade till understöd. De hade då återigen förvisats till
kategorien: medlemmar som icke beröras av konflikten. Hr
Lindbergs bondadvokatyr är obetalbar, i varje fall borde den vara
det för arbetsköparna.
Den mondistiska förbundsledningen, arbetsköparna och den
socialdemokratiska pressen hade emellertid all anledning att vara belåtna
med nederlagsuppgörelsen. I anledning av densamma skrev
Soc.-D. bl. a.:
Sågverksarbetarna ha genom uppgörelsen bevarat slagkraften
hos sin organisation. När gynnsammare konjunkturer inträda
— och de nuvarande krisförhållandena skola väl icke räcka i
evighet — stå de rustade och beredda att försöka återvinna
vad de nu genom vidriga omständigheter nödgats uppge.
Att ge sågverksarbetarna "äran" av denna uppgörelse är en ren
förolämpning, ty förbundsledningen och förtroendeman Lindberg, är
ju inte "sågverksarbetarna", allra minst efter avtalsuppgörelsen
1932. Och slagkraften inom organisationen, den behåller man ej
genom att sälja arbetarna.
I Värmland och västra Bergslagen gingo skogsarbetarna, c: a
12,000, ut i strid mot reduceringskraven, men. även för dessa arbetare
träffade Sågverksindustriarbetareförbundet uppgörelse mot
arbetarnas beslut.
Konflikten inom massaindustrien.
Slutligen återstod endast avtalsfrågan för massafabrikerna och
pappersbruken. Arbetarna här tillhöra som bekant samma förbund.
Visserligen utlöpte massaarbetarnas avtal före sågverksarbetarnas,
men arbetsköparna voro säkerligen medvetna om, att den
förstnämnda gruppen icke var så lätt att knäcka, och följaktligen
manövrerade man det så, att dessa skulle komma sist. Hade man
lönereduceringsavtalen för verkstädernas, järnbrukens, sågverkens och
skogarnas arbetare väl i hamn, och några farhågor därom hade man
från början ingen anledning hysa, i varje fall icke sedan "Metall"
fallit till föga, så skulle de i detta ha ett moraliskt vapen, som
man räknade med kunde bryta ned massa- och
pappersbruksarbetarnas motstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
