- Project Runeberg -  Skall solidariteten strypas? Ett års erfarenhet av kris och klasskamp /
24

(1932) [MARC] Author: Sigfrid Stenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

denna som ett bifall till verkstadsavtalet, med resultat att man
även för detta lyckades skapa majoritet. Sålunda röstade
järnbruksarbetarna ju även på verkstadsarbetarnas avtalsförslag, om vilket
de hade ingen eller ringa kännedom. Man måste verkligen
förundra sig över ledningens utsökta fräckhet och medlemmarnas stora
tolerans. Ett i sanning egendomligt sätt att tillämpa
industriförbundsprincipen!

Beträffande de övriga grupperna, så äro dessa så intimt
sammankopplade att den industriella aktionslinjen borde ligga i öppen dag.
Dessa verksamhetsgrenar äro beroende av varandra. Skogarna,
sågverken, pappersbruken, cellulosafabrikerna och i vissa fall
flottnings-föreningarna ägas och drivas av samma bolag. Det hela utgör alltså
en industriell enhet. De hos dessa bolag anställda arbetarna arc
dock uppdelade i fyra förbund, vilka underhandla med arbetsköparen
om avtal och träffa uppgörelser för varje särskild gren, och
oberoende av närstående grupper.

Den reformistiska organisationen har riu i över tjugo års tid
diskuterat frågan om industriella organisationsformer och ävenledes
fattat beslut om att industriförbundsprincipen skall genomföras och
tillämpas. Men man fortsätter i de gamla fotspåren. Vid de nu
avslutade avtalsrörelserna skulle naturligtvis förhandlingarna för dessa
arbetargrupper ha förts gemensamt och när inte uppgörelse kunde
träffas för massaarbetarna skulle icke heller avtalen ha
undertecknats för de övriga grupperna. Det är ett känt förhållande, att det
ställer sig synnerligen svårt att träffa några förmånliga uppgörelser
för sågverksarbetarna så länge de icke kunna räkna på t. ex.
skogsarbetarna vid en eventuell strid. Samma är förhållandet för de
senare. Orsaken till att denna arbetargrupp är så missgynnad i
lönehänseende är naturligtvis den, att de äro dåligt organiserade,
men i de fall de organiserat sig och försökt kämpa sig fram till
mera drägliga löne- och arbetsförhållanden har resultatet blivit
ganska magert och detta beroende därpå, att skogsarbetarna varit
isolerade så att de ej kunnat påräkna någon hjälp från övriga inom
träindustrien arbetande klasskamrater. Vad beträffar
trävaruindustrien är det uppenbart, att arbetarna böra vara så organiserade att
de kunna upptaga kampen vid ett bolags samtliga arbetsplatser
på en gång, och icke som nu sker, dela upp varje dess
verksamhetsgren var för sig. Ty det är väl mot arbetsköparen som sådan striden
skall föras och icke mot ett eller annat av hans många företag. Detta
har nog också den reformistiska rörelsen insett, men när det
kommer till den praktiska tillämpningen av principerna och erfarenhe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:54:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solidstryp/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free