Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Lönerörelser i kristider.
I samband med denna konflikt måste man fråga sig: ha arbetarna
någon möjlighet att försvara sin lönestandard eller förbättra
densamma i tider av ekonomisk depression? De tongivande inom
Svenska Landsorganisationen ha svarat nej. Vi våga dock hysa en annan
uppfattning.
I motsats till den mondistiska ståndpunkten, som vunnit burskap
inom den reformistiska rörelsen, vilken utgår ifrån att arbetare och
arbetsköpare ha gemensamma intressen, att de "befinna sig i samma
båt", göra vi gällande att någon intressegemenskap icke kan
förekomma mellan dem som sälja sin arbetskraft, därför att denna är
deras enda tillgång och enda möjlighet för deras försörjning, ocl.
dem som köpa densamma. Båda följa samma ekonomiska lag, att
ge det minsta möjliga för det mesta möjliga. För arbetsköparen
gäller det att för den lön han betalar arbetaren erhålla den största
möjliga profit. I samma ögonblick, som en arbetare icke kan
producera större värden än vad som åtgå för att betala hans lön, i
samma ögonblick är icke arbetsköparen betjänad utav att ta honom
i sin tjänst. Följaktligen ställer arbetsköparen in sin verksamhet
på att av den anställda arbetskraften utvinna största möjliga profit.
Förenklingar i arbetsprocessen, rationaliseringen och all
modernisering tjänar samma syfte, största möjliga vinst för minsta möjliga
utgift.
För arbetaren som säljare blir förhållandet det motsatta. Han
strävar efter att erhålla det mesta möjliga för den arbetskraft han
levererar åt arbetsköparen, låt oss säga under 8 timmar av dygnets
24. Emellertid är det arbetsköparen som är den laglige ägaren av
verktygen och därför är den enskilde synnerligen maktlös gent emot
honom. De krav arbetaren möjligen framställer, om större
ersättning för sitt slit, kan arbetsköparen skratta åt, ocll helt enkelt taga
ifrån honom de arbetsverktyg han använde, så att han på så sätt
ställes utan inkomstmbjlighet. Så ställer det sig för den enskilde.
Det blir ett annat när alla arbetare på en arbetsplats äro
organiserade, då äro de en makt som arbetsköparen måste räkna med.
Arbetarna ha sammanslutit sig i sina organisationer för att i
någon mån kunna bestämma över priset på den vara de föra i
marknaden, arbetskraften. Det är arbetareorganisationens mission att steg
för steg lyfta arbetarklassen ut ur löneslaveriet, att steg för steg
avtvinga arbetsköparna en större andel av värdet av de produkter
som arbetarna skapa. Arbetarna äro medvetna om att inga värden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
