Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utöfver stad och slott och byar
Strö åter sömnens valmodoft
Till jorden knäböjd uti vester,
I andakt sjunker soln. Till Vesper
Likväl här ingen klocka rörs.
Allt är försänk i stilla böner;
Blott men’skans hjerta — tycks det — röner
Den makt ej, hvaraf allt hänförs —
Hänförs, att dagen trofast sluta
Invid ett himmelskt hjerta — luta
Sig till ett heligt modersbröst
Hos klostrets heliga Maria
De tycka sig för starka, fria
Att mera söka hopp och tröst
«
Men ingen väg till himlen leder
Förutan den, som sjelf steg neder,
i
Att taga stoftets barn emot.
Och om vi ej en förbön finna,
Ack, våra suckar aldrig hinna
Till den Oändeliges fot —
Af alla bilder, alla stoder
Den högsta blef den af en Moder,
För hvilken jorden faller ner.
Och fanns det ej uti din smärta
JEtt tillbedt heligt Modershjerta,
Det fanns en himmelsk Far ej mer.
{Från slottet höras fleur etter och fanfarer. I fönstren tändas ljus;
skymta folk.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
