Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE AKTEN.
FÖRSTA SCENEN.
(Stockholms slott. Konungens rum. Konungm synbarligen
åldrad. Drottningen vid hans sida med en uppslagen Bibel.)
KUNGEN.
Tack, min Gemål! Nu sluta der. Kapitlet
Ar slut också. Ej längre pröfvas bör
En qvinnas späda, veka stämma.
Hur ljufligt faller Herrans helga ord
Få sorgens bröst, som aftondaggens svalka
I brännhett gräs — som balsam uti såret —
Med stundens lisa. Fast nog blifver såret
I hjertat, uti lifvets lifspunkt qvar,
Och fräter der sig ner allt mer och mer,
Tills det mig ner i grafvens djup har frätt.
DROTTNINGEN.
O kunna tiden, menskors — himlens ord
Hugsvalelse ert hjerta icke skänka?
KUNGEN.
Du stackars unga q vinna! Dagen sitter
Du uppå sorgens thron, och natten delar
Du ålderdomens kalla bädd. Din skönhet, snart
En enka, osedd se’n skall långsamt dö,
Ett bleknadt minne till af gäckad lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
