Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men frigjord ande, den stackars trötte,
Som sina vingar så ofta nötte
I flygt mot himlen, som sedan befans
Bestå af en färglös men vägbar substans
Af syre och qväfve i behaglig blandning,
Ohimmelsk nog, men lämplig för andning,
Den stackars anden han glömmer programmet
Det nya-nya om materie och kraft,
Och blåser från fjädrarne jernvägsdammet;
Som om aldrig annat än vingar han haft
Han kastar sig ut i den dunkla natten
Och sväfvar bort öfver land och vatten.
Mot norr går färden luftig och kort,
Men kroppen skakas mot södern bort.
I stjernklar natt under halftänd måne
Han ser det sköna, det rika Skåne
Der bohvetsåker och klöfveräng
Och blomstertäppa vid trädgårdssäng,
På bördig lera som mjukaste mossa
För träskodda fötter breda sin flossa.
I hvita stugor nu sofves och snarkas
Af folk som eljes om dagen är vaket
Och håller sin utkik som tuppen på taket,
Att veta när tiden är inne att sparkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
