Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han reste sig sjelf en stol uti Rom
Och byggde ett rike af denna jorden,
Och Petri stol står ännu ej tom,
När den skall tömmas, det vete fanen,
Åtminstone vet man det icke i Vatikanen.
För egen del jag antar för visst,
Att Petrus var en opportunist;
Ty när han skulle omsider tala,
Och han blef dragen ut på det hala,
Förvexlade han ledigt sitt nej med ja
Och visste ej hur han skulle sig ha;
Ja jag må bekänna, med rätta dessvärre,
Att han desavouerade fegt vår Herre.
O Guds lam med de djupa såren,
Du föll för dumheten — och för fåren;
Men i uppståndelsen steg du opp,
Det tror jag också, fast ej på det sättet,
Och allra minst i en marmorkropp,
Men man skall vara bra nog från vettet,
Om man så fattar sakens förlopp.
Du föll för din tro, nej för ditt tvifvel,
Ty liksom äpplet, när än det är kart,
Inifrån gnags af den lilla vifvel,
Tills skaftet sitter der tomt och bart,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
