Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men kanske jag gör kyrkan orätt?
Måhända sjelf hon haft sina dubier?
Hvem vet! Om man får döma af monumentet
Och af det prunkande gyllne prentet,
Så var du allt en förbannad karl,
Fast nog du var kyrkans bète noir!
Det är förträffligt, ditt epitaf,
Och ger nog ämnen till reflexioner:
Der ligger jorden svart som en graf,
Höljd i trasor af olika konfessioner;
Så kommer en engel, en svarter en,
Och rifver i lunorna så de gå sönder;
Och heligt mörker, som lurat bönder,
Det flyr för ljuset, som sprider sitt sken;
Ty svarta engeln med bloss i handen
Han lyser upp öfver mörka landen.
Det påminner mycket i det stora hela
Om skapelsens historiska »varde ljus»,
Och vore det icke i Herrans Guds hus,
Jag trodde min själ det var Prometeus,
Som hade sin démêlé med sjelfve Zeus.
Du svarta engel, som kom med ljuset,
Hvem släppte dig in, om icke i ruset
En kyrkans portvakt somnat från dörren
Och glömt slå kors för den lede kurren!
Hur trifs du härinne ibland de trogna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
