Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sonetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
14.
Jag tager ej min dom från någon stjerna,
Och känner dock, tror jag, stjerntyderi.
Men ej med spådom plågar jag min hjerna
Om pest, dyr tid och väder, som skall bli.
Ej heller kan jag på minuten spå dem,
Som fråga efter åska, regn och vind,
Ej säga furstarne, hur det skall gå dem,
Om ock jag såge mig på himlen blind.
Från dina ögon all min konst förskrifves,
Och i de säkra stjernorna det står:
»Sanning med skönhet väl tillhopa trifves,
Om du blir omvänd och en arfving får.»
Men eljest säga de: »om du går bort,
Det sannas och det skönas lif blir kort.»
—
15.
Ser jag, hur allt, som hit på jorden satts,
En liten stund blott som fulländadt varar,
Att bilderna på lifvets skådeplats
Blott stjernornas fördolda makt förklarar;
Ser jag, att menskor växa liksom hö
Och få båd’ väl och ve från samma himmel, —
Först ungdomsstolta, sedan långsamt dö,
Och slutligt blandas bort i glömskans hvimmel:
Då leds jag från alltings förgänglighet,
Din ungdomsbild i tanken att behandla,
Hur tiden och förderfvet slåss om det,
Att få din unga dag i natt förvandla.
I kamp mot tiden som en trogen vän,
Hvad den tar bort, jag ympar in igen.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
