Print (PDF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skildring af den äkta, orubbliga kärleken, och är denna
teckning falsk, säger skalden, då återkallar han allt, hvad
han förr skrifvit om kärlek, och ingen menniska på jorden
har då någonsin älskat. En sådan försäkran kan ej vara
gjord för skenets skull eller blott såsom en förberedelse
till den spetsfundiga point, som slutar 117. Denna är tvärtom
att anse som en annan sida af saken, sedd från en synpunkt,
som ej kan kallas den trogna kärlekens. Det är
lättsinnets advokatyr, det svaga hjertats erkännande af sin
pligt, men också dess försök att värja sig mot samvetets
anklagelser. I så fall är äfven denna sonetts innehåll lika
allvarligt menadt som den föregåendes. Skalden må sjelf
ha erfarit det eller funnit det hos någon annan: lika godt.
det är i alla händelser en fin och psykologiskt sann teckning,
värdig den, som från så många olika sidor vetat att
uppfatta kärleken.
118 och 119. Höra tillsammans genom ämnets art och
bebandlingens mästerskap. I 118 är en drastisk, men kraftigt
talande bild ypperligt genomförd för att visa en sida
af kärlekens öfverdrift; i 119 äro flere gripande och sanna
drag använda i samma ändamål, men begge mynna de ut i
advokatoriska spetsfundigheter, hvarmed liksom i de föregående
det svaga och syndiga hjertat vill lura sig sjelft
och döfva den sanna känslans förebråelser.
120. Slutar serien med en uppgörning mellan parterna,
hvarvid den enes felsteg får qvitta den andres.
121. En af de allvarligaste sonetterna, riktad mot
verldens falska sätt att dömma, som sammanblandar verklig
dålighet med sådant, som beror på sinnet, på »det heta
blod, jag fått» (my sportive blood).
122. Skalden har fått en anteckningsbok, »tables», af
vännen; denna har han skänkt bort, och för att ursäkta sig,
gör han en dikt, hvilken vänder saken till den största artighet
för den, som egentligen deraf skulle känna sig förnärmad.
123-125. Samma tema genomgår dessa sonetter: skalden
lofsjunger sin egen trohet, som trotsar tiden och häfderna.
Den är icke »ett rangens barn» (a childe of state),
heter det i 124, d. v. s. den är ej beroende af vännens höga
börd och ställning; och den är ej heller i behof af yttre
hyllning, utan består i inre kärleksoffer, tvärt emot hvad
förtalet menat, säges det i 125.
126. Är ingen sonett, utan en lyrisk dikt i 3 fyrradiga
strofer, rimmade parvis.
127. Med denna sonett börjar den serie af 26 dikter,
som äro tillegnade en älskarinna. Hvem hon varit, kan naturligtvis
ej afgöras, blott att hon varit mörk (hvilket gifvit
anledning till och med att antaga henne vara en mulattska),
att hon varit förförisk och särdeles farlig. Massey, som
antager dessa dikter skrifna för lord Pembrokes räkning,
anser dem tillegnade den sköna och lättsinniga miss Penelope
Rich, till hvilken lorden stod i ett ömt förhållande,
ett antagande, som dock skulle sätta en långt svårare fläck på
Shakspeares karakter, än om han sjelf, som sannolikt är,
varit slaf och våndats under en ovärdig passion. I originalet
är »black» användt i dubbel mening, såsom både svart
och ful, »fair» såsom både blond och skön.
128. En af de berömdaste sonetterna i samlingen.
Det instrument, hvarpå den sköna spelade, var den i England
s. k. »Virginal» eller spinett, ett slags klaver.
129. Något påpekande af denna sonetts märkvärdiga
psykologiska djup torde ej behöfvas.
130. Att jemföra med 21. I begge samma fiendtlighet
mot öfverdrift i användande af epitet och liknelser.
133 och 134. Begge utgöra en behandling af samma
tema, som förut varit föremål för sonetterna 40—43, ehuru
det här är älskarinnan, som eröfrat vännen.
135 och 136. Begge sonetternas form och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
