Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bero på en oåtergiflig ordlek med Shakspeares förnamn,
William, förkortadt »Will», och det engelska ordet »will»,
vilja. Öfversättningen gör alls icke anspråk på motsvarighet
mot originalets lek med ljud. Den meddelas blott för
att ej lemna en lucka i samlingen.
138. Denna sonett återfinnes såsom den första i den 1599
utgifna samlingen »The passionate pilgrim», men med afvikelser
i texten, som göra den underlägsen den här meddelade.
141. Motsvarande de fem sinnena, talas i originalet
om de fem själskrafterna (five wits). De voro: common wit,
imagination, fantasy, estimation och memory.
142. Sluter sig nära till den föregående.
143. Åter en ordlek med »Will», som öfversättningen
ej ens bjuder till att återgifva.
144. Äfven denna sonett återfinnes i samlingen »The
passionate pilgrim», men med obetydligare ändringar.
145. Dikten, som sannolikt hör till de tidigare och i
tonen skiljer sig från de öfriga, gör det äfven i formen.
Den är skrifven på fyrfotade jamber, då alla de öfriga
dikternas verser äro femfotade.
146. En af de allvarligaste och märkvärdigaste bland
dessa sonetter. I den ursprungliga form, i hvilken den kommit
till vår tids kännedom, saknades andra raden, men den
har blifvit restaurerad af Malone, och i denna form läses
den vanligen nu mera.
153 och 154. Tvenne till de föregående icke hörande
sonetter i den på Shakespeares tid allmänt gängse stilen,
hvilken stod under inflytande af antiken och här gifvit sig
luft i en om Anakreon påminnande relief- eller caméeartad
framställning, upprepad i tvenne olika försök, af
hvilka dock det senare torde vara mer lyckadt än det förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
