Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att andra makter föra krig — en sak som formellt
sedt icke angår tredje man. Dennes fredstillstånd
kan härvid råka i fara, blott om endera af de
krigförande makterna söker mot hans vilja tvinga honom
till deltagande. För ett sådant mindre sannolikt fall
är det dock icke en neutralitetsförklaring utan egna
försvarsåtgärder, som förmå bevara den fria
själfbestämningen och freden. Mot våld förslå ej ord
och försäkringar, blott väpnad hand.
Viktigare emellertid är, att en
neutralitetsförklaring enligt själfva sitt begrepp — neutralitet medan
andra strida — alls icke berör det vanligaste sättet
för fredens störande, nämligen att man råkar i krig,
emedan man blir öfverfallen. För detta fall, som
man ju framför andra vill förhindra, är
neutralitetsförklaringen ingen hjälp, ja den syftar icke ens däråt.
Därför, att kalla den en fredsgaranti, är mer än
mystik, det är enfald. Om i det enskilda lifvet en
person, sedan han förklarat sig aldrig skola blanda
sig i andras slagsmål, menar sig vara skyddad mot
alla våldsverkare, så blefve han utskrattad. Men i
svenska riksdagen kan slikt framställas till allvarlig
pröfning.
Dessa förslag om permanent neutralitet som
skydd och fredsgaranti kunna endast förklaras, utom
af önskan att slippa undan försvaret, utaf den
besinningslösa skräck för aktiv utrikespolitik och
allianser, som gripit en stor del af det svenska
folket. På botten af dessa sträfvanden återfinner
man alltså samma tankegång eller rättare önskan,
som vi funno besjäla fredssträfvandena, den nämligen
att bli kvitt all utrikespolitik — det svenska folkets
fixa idé, skulle jag vilja kalla det. Men man slipper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
