Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörelse, synes den med hvarje dag som går blott
tilltaga i styrka. Ty den gäller, som förut är antydt,
icke så mycket kolonier som handelsområden. Det
är marknaden och som följd däraf tryggheten på
hafvet och herraväldet däröfver, som är kärnan uti
detta sträfvande. Men här möta nya motsättningar.
Liksom nationalitetssträfvandet gifvit upphof icke
blott till den bestående maktfördelningen i Europa
utan ock till ett obehagligt politiskt problem, så
äfven kampen om marknaden. Den har föranledt
den utomeuropeiska världens slutliga uppdelning i
noga afgränsade besittningar och intressesfärer. Men
samtidigt växer af denna kamp fram ett svårt
politiskt problem uti intressemotsatsen mellan England
och Tyskland. Det ena griper in uti det andra
som vanligt är i dylika fall. Men det framtiden
mest dominerande problemet är tills vidare icke
Frankrike-Tyskland, utan England-Tyskland.
England var, som förut är nämndt, länge i okvald
besittning af både världshandeln och herraväldet på
hafvet. Som industriland var det långt framom öfriga
länder och kunde trots höga tullmurar
framgångsrikt täfla på de europeiska och amerikanska
marknaderna, medan det i öfriga delar af världen var
ensam herre öfver handeln. Efter hand växte inom
öfriga länder en konkurrenskraftig industri och med
den lusten och behofvet att komma med i
världshandeln. På så sätt har från alla håll upptagits
en ofta segerrik täflan med det industriella
föregångslandet. Frankrike, som näst England var
tidigast framme på denna väg, betraktades sedan
gammalt med misstrogna ögon, tills nederlaget 1870
för en tid bröt dess kraft och dess industri under
den nya protektionistiska regimen med förkärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
