- Project Runeberg -  Sophie Hagman och hennes samtida /
160

(1911) [MARC] Author: Carl Forsstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dock ligger det utan tvifvel öfverdrift i hans utsago,
att hon erhöll hufvudrollen i alla de pjäser, som voro
af konungens hand. Angående hennes förbindelse med
hertigen påstår Ristell, att hans k. höghets eröfring
ingalunda gick så lätt, som här ofvan antydts, utan tvärtom
att hertigen, »som ansåg ganska få ceremonier nödvändiga
med ett fruntimmer i detta läge, fann ett bemötande, som
väl sällan förnämt folk erfar af fruntimmer bland hennes
klass». För att bli befriad från hertigens enträgenhet
skall hon ha vändt sig till konungen med begäran om
skydd. Till sist kommo dock vederbörande öfverens,
för att likväl snart åter skiljas, och Ristell framställer
brytningen med anledning af hertigens höga post inom
frimurarorden som definitiv. Sålunda uppgifver Ristell,
att hertigen tog »afsked af henne genom ett ömt bref
och såg henne aldrig mer. Nu älskade hon honom
verkligen eller föregaf åtminstone att göra det och
spelade sin roll så väl, med deklamerande, gråt,
dåningar och konvulsioner, att det väckte den ädelmodige
hertigens medlidande, som hade gifvit anledningen till
hennes förlust, och hon erhöll af densamme en vacker
pension för hela lifstiden; men hvilken som de väl
förmodade, icke kunde blifva mycket långvarig och
tryckande för hertigen, då hon oafbrutet låg i
anfall af konvulsioner. Men ehuru hon sedermera fullkomligt
återhämtat sin hälsa och egentligen för ett ganska
anständigt lefnadssätt, är det likväl ganska långt ifrån,
att hon skulle saknat all tröst af vårt kön.»

Af hela Ristells berättelse torde den sista punkten
ha varit den, som bäst öfverensstämde med verkligheten.

Hochschild, som på grund af sina nära relationer
med öfverståthållaren utan tvifvel var mycket väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:00:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sophieh/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free