Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bete värja sig för kölden. Den sammanprässade
luften qväfde andedrägten. Ögnelocken
fröso tillsammans och hindrade synen.
Ansigte, händer och fötter förkyldes,
så snart man vågade sig utom den i
nödfall upresta hyttan. Taket bar en
myckenhet istappar, ehuru man aldrig tillåt
elden slockna. Bäddarne utmed elden
blefvo öfverdragne med rimfrost och styfve
såsom bräder. Vatnet frös i käril, som
stäldes 3 fot från eldstället, och om natten,
då elden mindre jämt vårdades, botnfrös
samma käril. Då kopparkjettilen sattes till
elden, hade frånsidan ännu en tums is, då
den åt elden stälda sidan var het [1].
Hvilken vinter under samma ungefärliga bredd
med London. Ellis vintrade på 57 gr.
under samma bred med Småland. Bläcket
frös fram för elden. Ölet frös till is uti
en med blår omlindad flaska, och det uti
eldadt rum. Bränvin och Spiritus Vini
tjocknade såsom olja i köld. Lakanen
fastfröso vid väggen. Argångarne äro dock,
olike, ty på samma trakt uppehöll sig
Button med des besättning 1613 års vinter om
bord, fast vid tre stockeldar [2] Ännu
förfärligare vinterqvarter hade Cap. Munk
vid Churchills floden, på 62 gr. Vin och
bränvin frös och sprängde faten. Sextiotvå
personer omkommo af besättningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
