Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillkomst. Träd, grenar, och särdeles mull,
sand, finnas inpackade i dessa massor, och
bevisa, att deras ursprung bör härledas från
grannskap med land. Man har sedt fogelbo
på dylika berg [1] och Fox märkte en
sten, om 12000 skålpunds tyngd på ett isberg.
Desse synas således hafva ett gemensamt
ursprung med de ofantelige ismassor,
som vid Norrska fjällen förorsaka de
ryktbara fjällskrid, eller ock de förfärlige
glätschen, som i Schweitz stundom
åstadkomma så rysvärda skådespel, förstöra hela
landstrakter och störta många tusende människor
i olycka.
Likväl kan icke bestridas, det ju sådane
isberg äfven möjeligen tillkomma utan
land. Man ser ofta, på sjelfva isfälten,
brutne flingor sammanvräkas till flera
hundrade alnars högd på hvarandra [2]. James
fann i Hudsonsvik, att floden dageligen upbröt
och hopstaplade den sig efter hand läggande
isen, så att, på få timar, isklumpar
om 3 alnars tjocklek tilldanades.
Forster anmärkte ordenteliga varf i sjelfva
isbergen. Då Munk vid Churchills floden
anmärker, att isen frusit till 3 a 360 fots
djup, bör sådant förstås om sammandrifna
isflingor, ty Crantz försäkrar, att isen
annars, i de stillaste vikar, blott antager
några alnars tjocklek. Och huru skall man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
