Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyss smält isberg, Som ännu icke hunnit
blandas med sjelfva salta hafvet kan äfven
förorsaka de af De Pagès anförde fläckar.
Vissa främmande ämnen, såsom de i stora
fält flytande meduser, hafs-blomning,
(Byssus flos aquæ) stormar som upröra
jorddelar från lägre grundor, flytande tran af
fårade hvalfiskar, ja, äfven grundens
beskaffenhet i ett haf, hvars vatn finnes
genomskinligt på 80 famnar, torde mer och
mindre äga del i detta Phenomen. Man har
dylika exempel i andra farvatn, särdeles
i Arabiska hafsviken, och det så kallade
döda hafvet förändrar färgen tre resor om
dagen.
Polhafvets sälta är icke mindre
märkvärdig. Wood berättar, det han aldrig
smakat så salt vatn, som vid N. Zemblia. Men
denna egenskap är mera kinkig, än att den
skulle kunna nog säkert utrönas med
tungan. De Pagès har derföre gifvit nogare
rön. Han har funnit, ätt 100 skålpund vatn,
4 gr. norr om dagjämnings kretsen,
hålla 3½ skålpund salt, men på 81 graden,
fulla 4 skålpund. Såleds till tager hafsältan
emot Polerna: hans rön uti Södra jordhalfven
bekräfta denna sats. På 20:de S. Lat.
graden hyste 100 skålpund vatn 311/12
skålpund salt, men på den 46:te 4½ fkålpund [1].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
