- Project Runeberg -  Byhistorier. Upptecknade i Södermanland /
22

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Men märker du då inte, huru öfverallt detta "sjelf"
sticker fram? Pojke, pojke, du är på en orätt väg. Tro mig,
litet mindre att beundra sig sjelf för och litet mera att
beundra andra för, det skadar inte. Och nog är det helsosamt
att böja sin rygg ibland, det vet jag af egen erfarenhet.

— Jag ämnar hädanefter liksom hittills böja mig för
alla jag anser det värda; var säker om, att ingenting skall
minska min vördnad och kärlek för er, min älskade fosterfar!
Men ni vill icke förstå mig; ni har ännu inte nog satt er in
i mitt resonnemang, för att fatta det. Om ni önskar, skola vi
skjuta upp frågan tills vidare.

— Gösta Stolpe var ännu aldrig den, som öfvervägde
en sak länge. Raskt beslutadt och genast till verket! det är
min sats.

— Men om man med en sådan brådska riskerar att
springa förbi det rätta?

— Då hejdar man sig väl — för din skull går den
gamle gåpåaren från sina vanor. Vi tänka på saken. I morgon
får du svar.

Dagen derpå tog majoren sin fosterson afsides.

— Står du ännu fast vid att öfverge din gamle far på
hans ålderdom? sade han.

— Nej, jag slog det ur hågen just nu, då jag hörde er
säga så.

— Bra taladt, pojke! Och derföre skall du, f—n ta
mig, ha din vilja fram, det må bära eller brista! Du är ändå
en hederspojke med hjerta i bröstet. Far eller stanna, gör
hur du vill — i alla händelser är jag belåten, ty jag vet, att
du alltid håller en smula af din tvärvigg till fosterfar. Res
du, gossen min! Jag vet nog, att det blir till din lycka, och
då låter jag mina invändningar krypa i säcken.

Så var det då beslutadt. Olofs älsklingsidé skulle få
realiseras. Han skulle få bilda sig till man på egen hand.

*



Tillrustningarna för Olofs skiljsmässa från Carlsborg
bedrefvos med ifver. Ett litet vindsrum var redan i staden
förhyrdt för hans räkning, och skolans rektor hade godhetsfullt
åtagit sig att skaffa honom elever. Till dess terminen började
skulle allting vara i ordning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:00:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sormlbyhi/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free