- Project Runeberg -  Byhistorier. Upptecknade i Södermanland /
70

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Tag dig i akt för "elaka och hersklystna käringar",
du! Och kom ihåg Jonsson på kuskbocken!

Detta oemotståndliga argument bragte lagmannen till
tystnad. Möjligen föresväfvade honom också tanken på den
sparlakanslexa, han hade att vänta vid hemkomsten — och
som heller inte uteblef, efter hvad historien förmäler.

*



Efter lagmanskan Stjernes besök i skolmästaregården hade
en viss förändring försiggått med Maria. Hon stängde sig inne
på den lilla vindskammaren, hvilket hon förr aldrig gjort; hon
tillbragte hela timmar på kyrkogården vid Olofs graf, och det
var då ingenting ovanligt, men väl att hon återkom derifrån
med detta tveksamma, underliga uttryck i sitt ansigte. Under
några dagar grät hon mycket; öfver hela hennes väsen låg ett
drag af oro och oklarhet. Den gamla gumman, hennes faster,
satt stel och hemsk på sin stol och frågade ej det ringaste
efter brorsdotterns sorg; hos henne var ingen tröst, intet råd
att vänta. Och Maria behöfde beggedera. En söndag hemkom
hon från kyrkan mer än vanligt upprörd; prosten hade talat
om en kristens rätta tröst under sorg och bedröfvelse; bland
annat hade han yttrat:

"Du, som tror dig hafva förlorat allt och hafva gjort upp
din räkning med denna verld, se dig omkring bland dina
medbröder! Ser du då blott en enda, hvars smärta du kunde lindra
genom din ömhet, ditt deltagande, blott en enda, för hvilken
du kunde vara nyttig — då har du ännu mycket att uträtta
i detta lifvet. När allt annat är borta, så står dock pligten
qvar, och dess uppfyllande skänker oss en glädje, så ren och
oblandad, att vi ej längre känna de sår, olyckan tillfogat oss."

Hvem inlade dessa ord i prostens mun? Det var ju som
om de varit rigtade enkom till Maria! De förfelade icke heller
sin verkan.

Följande dag gick hon till herrgården, men det var med
dröjande steg. Ett tungt, nedslaget uttryck hvilade öfver
hennes drag; det var spår af den strid, som försiggått i hennes
inre och som utmattat henne. Vid grinden, som ledde upp till
gårdsplanen, stannade hon och lutade sitt trötta hufvud emot
jernstängerna; hon behöfde hemta krafter, innan hon ånyo
utsatte sig för faran af lagmanskans öfvertygelseförmåga. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 20 12:49:26 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sormlbyhi/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free