Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
befriadt ifrån större adliga gods, hvilka sednare för deras
sydfinska bröder voro en af de både i andligt och
lekamligt afseende mest tryckande bördor.
II.
Med Gustaf Wasas regering uppgår äfven för
Österbottens historia en ny dager. Utom en mängd bref såväl
af konungen och hans embetsmän, som äfven af privata
personer, hvilka beröra detta landskap, finnas dessutom
vigtiga källor att tillgå uti fogdarnes på Korsholm
räkenskaper, som förvaras i Kejserliga Senatens för Finland arkiv
och som förnämligast upplysa landets odling och
skattläggning under denna tid.’)
Den förste fogde på Korsholm, som vi känna efter
Gustafs uppstigande på thronen, var Jöns Andersson,
hvilken 1525 fick nämnde slott jemte Österbotten i förläning,
emot vilkor att han årligen till Konungen skulle erlägga 1200
mark örtuger, 2 läster lax och 10 skeppund gäddor.2) Ett
eller par år derefter uppgifves kronans inkomst ifrån
Österbotten till 1400 mark, hvilken summa i vårt mynt ungefär
motsvarar 850 Rubel Silfver. Penningevärdet dessa tider
var visserligen helt annorlunda än nu, men likväl utvisar
denna summa huru litet uppodladt Österbotten då ännu var,
enär kronans intrader derifrån ej uppgingo till mer än
hälften utaf dess inkomster ifrån Satakunda och knappast till
fjerdedelen utaf dess inkomster ifrån’ Egentliga Finland.
Hela Österbotten var också fördeladt i endast 9 socknar,
nemligen: Mustasaari, Kyro, Vörå, Pedersöre, Karleby,
*) För alla ifrån Senatsarkivet mig meddeladt? upplysningar står
jag i största förbindelse till I):r Bomansson, hvilken beredvilligt lemnat
qiig de för detta arbete nödiga materialer, som der funnits att tillgå.
J) Arvidss. Handl. II. 157 och VI. 132. Med läster bör här
förstas "tunne läster." Hvarje sådan läst utgjorde 12 tunnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
