- Project Runeberg -  Bidrag till Södra Österbottens äldre historia /
17

(1861) Author: Karl Ferdinand Ignatius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

Salo, Limingo, Ijo och Kemi.3) Alla dessa ligga, såsom
bekant är, vid kusten, om vi ej undantaga Kyro, hvars
kyrka också är endast 4 mil aflägsen från densamma; —
i det inre landet fanns deremot då ännu ingen socken.

Under det Lasse Olssön*) (1530—1539) var fogdp på
Korsholm, utgick skatten ifrån Österbotten, "efter en
årlig stadga två gånger om året, som är vinterskatt och
sommarskatt." Vinterskatten erlades i tre socknar (Ijo,
Limingo och Salo) efter en årlig stadga, men i Kemi socken
"efter bågatal."5) Sommarskatten åter utgjordes af hvarje
socken efter fjerdiugtalet. I Kyro steg denna sistnämnda
skatt år 1531 till 300 mark örtuger d. v. s. 100 mark utaf
hvarje af sockens trenne fjerdingar. Utom vinter- och
sommarskatten uppbar Kronan ifrån Österbotten också
sak-öresmedel äfvensom en årlig skatt i fisk och skinnvaror,
nemligen lax af Kemi (13 tnr) och Limingo (4 tnr)
socknar samt gäddor och skinnvaror af nybyggare och
Lappar. Detta beskattningssätt fortfor till 1539, då en ny
skattläggning gjordes i Österbotten, "der då blef skattlagdt både
jorden, böndernas lefvande boskap, all lösöre och
innandöme." Efter denna nya skattläggning betalte Kyro
socken 1542 till kronan i "skattepenningar" 327 mark 2|g
penningar samt i "sakörespenningar" 271 mark.6) Mot slutet
af Konung Gustaf l-.stes regering förändrades åter detta

*) Nerpes räknades ända inpå slutet af 16:de seklet till Satakunda.
Kalajoki nämnes i Senatsarkivet första gången 1542. Se Arv. Handl.
V. 331.

4) Han finnes ej upptagen i Stjernmans Svea och Götha
Höfdinga-minne. Sin fullmakt erhöll han genom Kungens bref af den 25, Nov.
1530, såsom synes i Arv. Handl. V. 281.

’) Båge kallades den tiden i Kemi "hvar och en som i bondens
gård är, som kan eller orkar bära en båge till skogs," och funnos sådana
bågar nu i Kemi 186. Kejs. Sen. ark. N:o 4529.

4) Sen. Ark. N:o 4530. En mark utgjorde 8 öre: 1 öre = 3
örtuger eller 24 penningor. Den dåvarande svenska marken kan anses un-

gefär motsvara 60 kop. silfver i-vårt mynt.

(K. F. I-s V. 1861.) 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:01:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sosterbhi/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free