Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
ningarne ett slags småaktigt lokal- eller provins-intresse,
som i mindre’väsendtliga fall understundom gjqrt dem
främmande för det allmänna och, hvad mer är, främmande för
sina öfriga landsmän. Att de någonsin derföre skulle
be-sVikit sitt finska fosterland kan ingen påstå. Tvertom, i
nödens och farornas tider hafva de städse med
hängifvenhet och mannamod bidragit att försvara detsammas
välfärd och ära, och under freden hafva de — mer än någon
annan provins — lemnat till det allmännas tjenst utmärkte
personer, af hvilka mången ibland Finlands skalder och
lärde lyser, såsom en stjerna af första ordningen. — Den
ofvanantydda egendomliga isoleringsanda, som utmärker
österbottningarne, tycker man sig redan igenkänna i
deras äldsta historia. Under medeltiden och ännu långt
sednare ända in i 17:de seklet4) göres i offentliga handlingar
noga åtskilnad emellan Finland och Österbotten, hvilket
Bistnämnda vanligen tillika med Westerbotten bildade ett
särskildt land, som kallades Norrbotten eller också helt
enkelt Bottnen. Men ej alleha hos regeringen, utan äfven
hos sjelfva folket var denna åtskilnad gällande. Den
var-seblifves klarast i flere enskilda omständigheter, ifall man
t. ex. jemförer Egentliga Finlands och Österbottens historia.
Det förra landskapet hvimlade redan under medeltiden af
otaliga gods, hvilkas egare i kommunerna vanligen åtnjöto
så stort anseeende och inflytande att bondens röst
slutligen betydde intet; det sednare åter har såväl i fordna som
nyare tider städse blifvit omtaladt såsom ett land, der
adelsmän och kräftor äro lika sällsynta och der bondens frihet
ooh sjelfkänsla blifvit starkast utpreglade; — det förra
landskapet erhöll tidigt i inflyttade Tyskar o. a. ett till en stor
del för allmogen främmande handelsstånd, hvarigenom den
*) Då Karl X 1657 anbefallte landskapsmötens hållande,
förordnade han att i det egentliga Sverige skulle sju sådana försiggå, deribland
ett i Torneå för öster- ooh Westerbotten, — men Finlands ständer
borde deremot sammanträda i Abo, Helsingfors och Wiborg. Carlsons
Historia &c. Del. I, pag. 264.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
