Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitiedepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145—148]
JUSTITIEDEPARTEMENTET
beslöt k. m:t att processkommissionen skulle ombildas till en kollegial kommission,
bestående av ordförande ocb tre ledamöter. Till ordförande utsågs Falk samt till ledamöter
Schlyter, Almstrand ocli Engströmer. Sedan Falk avlidit utsågs den 14 maj 1920
dåvarande presidenten Hjalmar Westring till ordförande. Den 21 maj 1920 förordnades
hovrättsrådet Nils Vult von Steyern till sekreterare. Denne blev tillika ledamot den 20 maj
1921. Den 4 nov. 1921 förordnades vattenrättsdomaren Natanael Gärde till ledamot. Han
entledigades den 7 jan. 1922. Den 9 jan. 1922 blev hovrättsrådet Trygve Liljestrand
, sekreterare. Den 3 okt. 1925 blev Schlyter entledigad från uppdraget efter att tidigare
under ett par perioder som statsråd ha varit förhindrad att deltaga i överläggningarna.
Almstrand avled den 24 nov. 1925 och Westring den 7 okt. 1926. Betänkandet undertecknades
av Engströmer och von Steyern med Liljestrand som sekreterare.
Den 20 sept. 1919 utsågs nio sakkunniga att med processkommissionen överlägga om
principerna för den blivande domstolsorganisationen. Härtill utsågs riksdagsmannen Anders
Anderson i Råstock, häradshövdingen Knut Ekbom, landstingsdirektören Adam Hult,
riksdagsmännen arbetaren O. W. Lövgren, lantbrukaren Olof Nilsson i Tånga, hemmansägaren
Axel Peiuöaon i Bramstorp, borgmästaren Victor Schneider, godsägaren riksdagsmannen
Gustaf Sederholm och disponenten Ivar Swartling. Sedan Nilsson blivit statsråd ersattes
han den 12 mars 1920 av lokomotiveldaren riksdagsmannen Henning Leo. Den 22 okt.
1920 förordnades direktören riksdagsmannen Axel Vennersten till sakkunnig. Swartling
avled den 27 juni 1926.
Redan 1909 föreslog k. m:t inrättandet av en processkommission. Detta avslogs av
riksdagen. Sedan 1911 års riksdag anslagit medel förordnades kommissionen den 22 dec. 1911.
På förslag av k. m:t beslöt 1919 års riksdag, att arbetet skulle drivas kollegialt, samt
att kommissionen skulle biträdas av ett antal sakkunniga. 1923 beslöts att kommissionen i
första hand skulle behandla civilprocessen och domstolsorganisationen. 1924 förklarade
emellertid k. m:t att det lämpligaste vore, att kommissionen finge i ett sammanhang
behandla både civil- och straffprocessen.
Jämför nedan nr 361—364.
Från kommissionens inre arbete föreligger: Utkast till lag om ändrad lydelse av
rättegångsbalken. Sthm 1918. 9 s. På tillskyndan av kommissionen började år 1919 serien
Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet utgivas av statistiska centralbyrån.
RA 254.
Rättegångsreformen. Kort sammanfattning av processkommissionens betänkande.
På offentligt uppdrag utarb. av Thore Engströmer. Upps. 1927. 52 s. i146
Yttranden i anledning av processkommissionens betänkande ang.
rättegångsväsendets ombildning. Sthm 1927. (4), 322 s. (SOU 1927: 15.) t147
Innehåller yttranden av hovrätterna, justitiekanslern, kommerskollegium, juridiska
fakulteten i Lund (med särskilt yttrande: Om grunderna för en processreform. Reflexioner
i anledning av processkommissionens betänkande av E. Kallenberg s. 172—201), Föreningen
Sveriges häradshövdingar, Föreningen Sveriges stadsdomare, Sveriges advokatsamfund.
S. 1—80 även separat med titel:
Svea hovrätts utlåtande över processkommissionens betänkande ang.
rättegångsväsendets ombildning. Sthm 1927. IV, 80 s. t148
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
