Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitiedepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUSTITIEDEPARTEMENTET
[206—208
Krigsdomare.
Betänkande med förslag till förbättring i krigsdomares, auditörers oeh
krigs-fiskalers avlöningsförhållanden samt ang. ändring i vissa delar av
instruktionen för krigsdomare, auditörer oeh krigsfiskaler. Avg. [den 23 okt. 1918]
av inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga. Sthm 1918. 89 s. I206
Kommitterade: Rådmannen C. Wilhelm F. Höglind, kriminalassessorn Edward Ploman,
t. f. kanslirådet Nils J. Berlin. Den 26 sept. 1918 tillkallades även stadsfiskalen C. Jonathan
R. Ekelund.
Särskilda yttranden s. 46—48.
De sakkunniga tillkallades enligt nåd. bemyndigande den 31 maj 1918. Betänkandet
framlades för 1919 års riksdag i statsverkspropositionens andra huvudtitel, där större delen
av detsamma finnes tryckt som bilaga.
Fattigvårds- och utskyldsstrecken.
Betänkande med förslag till revision av fattigvårds- och utskyldsstrecken.
Avg. den 14 nov. 1918 av särskilda kommitterade inom k.
justitiedepartementet. Sthm 1918. 118 s. (Urtima riksdagens protokoll 1918. Bihang. Sami. 2.) t207
Kommitterade: Professor Nils Alexanderson ordf., riksdagsmännen fil. dr Karl
Hilde-brand, hemmansägaren Adolf Janson i Kungsör och redaktören Viktor Larsson.
Sekreterare: Sekreteraren hos kommerskollegium S. E. österberg.
Ur innehållet: Utländsk lagstiftning och rättsutveckling rör. fattigvårdsstrecket s. 24—35,
rör. utskyldsstrecket s. 80—83, särskilt yttrande s. 112—118.
Kommittén tillkallades enligt nåd. bemyndigande den 13 nov. 1917. Betänkandet lades
till grund för proposition 34 till 1918 års urtima riksdag och ledde till principbeslut rör.
utskyldsstreckets borttagande och en plan för första kammarens bildande enligt nya grunder.
Den 28 dec. 1918 tillkallades professor Nils Alexanderson, f. rådmannen Adolf Dahl
och redaktören Gustav Möller för att utarbeta de ändringar i riksdagsordningen, som
följde av riksdagens beslut om en politisk forfatningsreform. Sedan Möller anmält
förhinder, efterträddes han av komministern Harald Hallén. Arbetet slutfördes av
Alexanderson ensam i medio av mars 1919, och torde ha bestått i utarbetande av koncept till
proposition 358. RA 319.
Jämför nedan under civildepartementet nr 1739—1741.
Första kammaren i nutida författningar. En översikt av Sigfrid Wallengren.
Sthm 1919. 71 s. (Riksdagens protokoll 1919. Bihang. Saml. 1. Nr 358. Bil.) I2#8
Ur innehållet: Författningsinstitut till lösning av beslutskonflikter mellan kamrarna
s. 47—62, litteraturförteckning s. 68—70.
Med bifall till proposition 358 antog 1919 års riksdag såsom vilande vissa
grundlagsändringar som innebar förändrat sätt för första kammarens bildande samt politisk
rösträtt och valbarhet för kvinnor och revision av de politiska strecken.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
