Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
42), i vilket han såsom utredningens syfte angav en undersökning av
möjligheten att åstadkomma större koncentration i fångvårdsväsendet
ävensom behandlingen av en del därmed sammanhängande spörsmål.
Till närmare belysning härav anförde departementschefen bland annat:
Den utveckling inom olika områden av samhällslivet, som under senare tider
ägt rum, hade uppställt nya krav på fängelsernas rationella ordnande och
skötsel. Ett spörsmål, som därvid trätt i förgrunden, vore att genom sammanförandet
av ett antal mindre fångvårdsanstalter erhålla ett fåtal större fängelser,
anpassade efter tidens krav på fångförvar och koncentration av arbetsdriften. Den
nuvarande splittringen å ett stort antal anstalter medförde jämväl ökade kostnader
i fråga om bevakning och underhåll. För att bättre kunna tillgodogöra
fångarnas arbetskraft och bereda dem sådan yrkesutbildning, att de efter frigivningen
kunde vara i stånd att försörja sig, hade man vidtagit åtgärder för införande av
en rationell arbetsdrift vid fängelserna. I sakens natur låge emellertid, att
rationalisering och ekonomisering av driften förutsatte en koncentrering till ett
mindre antal fängelser. Onekligen förelåge emellertid vissa svårigheter för ett
genomförande av en sådan koncentration. Beträffande fångar, som vore dömda till
frihetsstraff på längre tid, torde inga hinder härför möta. I fråga åter om dem,
som vore ådömda kortvariga frihetsstraff eller underginge forvandlingsstraff,
ävensom rannsakningsfångar torde det för undvikande av dyrbara och för
fångarna besvärande transporter vara nödvändigt att hava tillgång till ett antal lokala
fångvårdsanstalter. Utredning syntes följaktligen böra ske, i vad mån en
koncentration av fängelseväsendet lämpligen kunde och borde äga rum.
Uppmärksamhet borde därvid, förutom åt nu anförda omständigheter, jämväl ägnas åt
möjligheterna av ett såväl ur fångvårdssynpunkt som i ekonomiskt hänseende bättre
utnyttjande av de lokala fängelser, som måste bibehållas.
Vid anmälan den 3 januari 1931 av fångvårdsstyrelsens
anslagsäskanden för budgetåren 1931/1932 (se andra huvudtiteln sid. 43) förklarade
vidare nuvarande departementschefen — sedan han påmint om att jag
vore sysselsatt med utarbetandet av grundlinjer, efter vilka en
koncentration av fängelseväsendet skulle kunna genomföras —, att han anslöte
sig till de riktlinjer för en dylik utredning, som hans företrädare i
ämbetet uppdragit. Departementschefen tillade, att han därvid givetvis
utginge från att vissa av vederbörande departementschefer åren 1919 och
1920 framförda synpunkter å detta spörsmål, i den mån de ännu ägde
aktualitet, vunne tillbörligt beaktande. Samtidigt gjorde
departementschefen gällande, att det borde uppdragas åt den under
finansdepartementet tillsatta s. k. organisationsnämnden att granska, förutom
fångvårdsstyrelsen, även fångvårdsanstalterna, samt att det torde ankomma
på denna organisationsnämnd även att, med beaktande av det
utredningsresultat, vartill jag kunde komma, framlägga en allmän plan för
fångvårdens framtida ordnande samt vad därmed ägde samband.
De departementschefsyttranden från åren 1919 och 1920, som i nyss
omnämnda statsrådsanförande åsyftades, innehålla, såvitt nu är i fråga, i
huvudsak följande. År 1919 (se andra huvudtiteln sid. 70) framhöll
dåvarande departementschefen bland annat, att de åtgärder, som i nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
