- Project Runeberg -  Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet /
74

(1931) [MARC] Author: Sven Axel Eschelsson Hagströmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

[-Helgemensam-heten.-]

{+Helgemensam-
heten.+}

ma skäl synas de nu föreslagna tiderna böra bli bestämmande även vid
avgörandet av spörsmålet, var gränsen bör dragas mellan å ena sidan de
korta frihetsstraff, som i regel skola i sin helhet avtjänas i enrum, och
å andra sidan de långvariga frihetsstraffen.

Under åberopande av vad sålunda gjorts gällande, föreslås, att de
nuvarande verkställighetsreglerna i nu förevarande avseende ändras i
den riktningen, att fånge, som har att avtjäna straffarbete eller
omedelbart ådömt fängelse, skall hållas i enrum, om han vid straffets början ej
fyllt 18 år, under hela strafftiden, i fall denna icke överstiger två
månader, men eljest under de två första månaderna; om han vid straffets
början fyllt 18 men ej 21 år, under hela strafftiden, om denna icke överstiger
fyra månader, men eljest under de fyra första månaderna; samt, om
fången vid straffets början fyllt 21 år, under hela strafftiden, i fall denna
icke överstiger sex månader, men eljest under de sex första månaderna.

Under förutsättning, att cellstraffets minimitider bliva bestämda på
nu föreslaget sätt och att fångarna alltså skulle kunna efter dessa
minimitiders utgång överflyttas till arbetsgemensamhet, skulle denna
sistnämnda strafforms tillämplighetsområde komma att avsevärt utvidgas.
Då, att döma av vad fångvårdsstyrelsen närmare framhållit och av de
flesta utav förutnämnda utlåtanden från fängelsedirektörerna ytterligare
bestyrkts, de resultat, som vunnits genom inrättandet av denna
mellanform, varit ur fångvårdssynpunkt synnerligen goda, synes denna följd av
cellstrafftidens minskande ej kunna betraktas annat än som en stor
fördel, ägnad framför allt att öka möjligheten för fångarna att under
fängelsetiden förvärva sig en arbetsskicklighet, som bör kunna bliva dem till
stor hjälp vid utträdet i det fria livet. Framhållas må dock i detta
sammanhang, att en överflyttning till arbetsgemensamhet givetvis ej städse
bör ske omedelbart efter minimitidens utgång, utan spörsmålet därom
fortfarande såsom för närvarande avgöras efter individuella grunder och
överflyttandet sålunda göras beroende av bland annat fångens
uppförande och flit. Mot en dylik överflyttning kan ju även tala, att i det
särskilda fallet Arid minimitidens utgång återstår så kort del av
strafftiden, att fångens kvarhållande i cell måste anses vara att föredraga.

Vad därefter angår det under punkt 2) framförda reformförslaget,
d. v. s. frågan om inskränkning i lämpligaste mån av den s. k.
lielgemen-samheten — omfattande gemenskap fångarna emellan icke blott, såsom
vid mellanformen, under arbetet och vid en del andra tillfällen, utan
även under annan fritid än sovtid — torde till en början böra påminnas
om den obligatoriska karaktär, som denna helgemensamhet för
närvarande har i vår rätt: den skall ju nu (enligt verkställighetslagens 4 § första
stycket) för fångar, som vid straffets början fyllt 20 år, inträda —
frånsett rena undantagsfall (7 § första och andra styckena) — sedan fången
avtjänat tre år av strafftiden, samt för fångar, som vid straffets början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:19:43 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sou1931-36/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free