- Project Runeberg -  Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet /
79

(1931) [MARC] Author: Sven Axel Eschelsson Hagströmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

nimitiden föreslagits till respektive två, fyra och sex månader, synes
beslutanderätten även härutinnan böra, i nära anslutning till vad för
närvarande är fallet men dock inom vissa gränser, överlåtas åt
vederbörande styresman. Med hänsyn till den huvudsakliga grund, som i det
föregående varit bestämmande för förslaget om denna minimitids längd —
faran för fångens fysiska och psykiska hälsa av alltför långt cellstraff —
samt i viss mån även till de i utbildningsavseende beaktansvärda fördelar,
som äro förenade med arbetsgemensamheten, synes hithörande
bestämmelse böra formuleras så, att därigenom på behörigt sätt framhålles, att
en överflyttning bör ske redan vid minimitidens utgång, där ej särskilda
skäl tala däremot. I utkastet har detta kommit till uttryck på det sätt,
att det (i 6 § andra stycket) stadgas, att en dylik överflyttning skall efter
minimitidens utgång äga rum, där ej anstaltens styresman finner
fångens hållande till straff i arbetsgemensamhet »förenat med fara för
ordningen eller säkerheten inom anstalten eller ock eljest, med hänsyn till
återstående strafftids korthet, fångens uppförande eller av annan
anledning, uppenbarligen olämpligt». Emellertid bör, på sätt redan förut
antytts, en viss gräns sättas för styresmannens bestämmanderätt
härutinnan. Denna gräns torde lämpligen kunna dragas så, att, om dubbla
minimitiden gått till ända utan att fången blivit överflyttad till
arbetsgemensamhet, det skall åligga styresmannen att imderställa frågan
fångvårdsstyrelsens prövning (utkastets 6 § tredje och sista styckena).
Styresmannen skulle alltså, allt efter fångens ålder, få respektive två, fyra och sex
månader på sig för att med hänsyn till fångens uppförande o. s. v.
avväga den lämpliga tidpunkten för fångens överflyttande i
arbetsgemensamhet. Beträffande bestämmelserna i övrigt i nu ifrågavarande
avseende — bland annat såvitt angår den möjlighet till fånges återflyttande
i vissa fall från arbetsgemensamhet till straff i enrum, som skulle
förefinnas — hänvisas till utkastet (6 §).

Vidkommande åter de närmare villkoren för och bestämmanderätten
vid tillerkännandet åt en fånge av den särskilda förmån, som skulle bestå
i hans sammanförande med andra fångar även under fritid, alltså i en
gemensamhetssamvaro närmast motsvarande den nuvarande s. k.
helgemen-samheten, torde på grund av de allmänna riktlinjer, som i det föregående i
denna del utstakats, ligga i sakens natur, att förhållandena höra ställa
sig väsentligt olika, allt efter som det är fråga om sådana fångar, som i
det föregående betecknats som »stjärnklassfångar», eller om fångar, vilka
ej äro att hänföra till denna kategori. Som »stjärnklassfånge» skall
enligt utkastet (7 § fjärde stycket) en fånge kunna räknas allenast, »därest
med hänsyn till fångens sinnesart och förhållande under strafftiden så
ock eljest kan antagas, att den medgivna förmånen (= fångens förande
tillsammans med andra fångar under fritid) icke är vare sig förenat med
fara för skadlig inverkan från hans sida å andra fångar eller ägnat att
medföra annan väsentlig olägenhet». Att märka är den avsevärda skärp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:02:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sou1931-36/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free