- Project Runeberg -  Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet /
94

(1931) [MARC] Author: Sven Axel Eschelsson Hagströmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

[-Koncentrationens fordelar.-]

{+Koncentra-
tionens for-
delar.+}

om ej denna gräns i detta fall nu är nådd. Man må betänka, att — s&som
förut antytts — våra nuvarande straffängelser och även en del av
centralfängelserna äro uppförda under tider, då cellstraffet var långt meu-a
alle-nahärskande, än vad det för närvarande är och än mer efter
genomförandet av de i det föregående framlagda förslagen till ändringar i
verkställighetslagen skulle bli. Vad en arbetsdrift efter de linjer, som i det
föregående uppdragits, framför allt fordrar, det är koncentration, och en
sådan koncentration torde numera svårligen kunna nås utan att en
koncentration sker av själva anstalterna, d. v. s. en ökning erhålles i
tillgången på större anstalter.

Innan jag övergår till att behandla spörsmålet, hur en dylik
koncentration inom anstaltsväsendet lämpligen bör komma till stånd, torde det
tillåtas mig att något uppehålla mig vid de fördelar i olika hänseenden,
som äro förenade med en sådan koncentration. Dessa fördelar kunna
anses vara av tre slag:

1) sådana, som hava avseende å fångarnas utbildning i visst lämpligt
yrke;

2) sådana, som röra fångarbetets organisation samt det ekonomiska
utbytet av detsamma; samt

3) sådana, som hava avseende på anistaltsdriften i övrigt.

De vid punkt 1) avsedda fördelarna äro en följd därav, att på ett stort
fängelse långt flera yrken och arbetsgrenar kunna vara representerade
än på ett mindre fängelse, och torde i huvudsak bestå däri, att — om
fångarna, såsom sig bör, snarast möjligt efter straffdomens avkunnande
sändas dit och där bliva från sakkunnigt håll föremål för den
undersökning beträffande fångarnas håg och fallenhet m. m., för vilken förutsättes
komma att vid de större fängelserna finnas lämpliga organ — bättre
möjlighet skapas, för att varje fånge kommer att redan på ett tidigt stadium
av strafftiden bli sysselsatt just i det yrke, för vilket han äger de bästa
förutsättningarna. Förekomsten vid ett stort fängelse av flera yrken
gör det även möjligt att, om en fånge befinnes sakna fallenhet för det
arbete, i vilket han börjat sysselsättas, han utan den olägenhet, som nu ofta
uppstår vid ombyte av sysselsättning — transport till annat fängelse —
kan sättas till ett annat, lämpligare arbete.

De vid punkt 2) avsedda fördelarna — sådana, som hava avseende å
arbetsdriftens organisation och ekonomiska utbyte — äro av flera slag.
Sålunda torde till en början böra framhållas, att en oeftergivlig
förutsättning för ett ur såväl penitentiär som ekonomisk synpunkt lämpligt
bedrivande av fångarbetet ligger däri, att en särskild, för sin uppgift
utbildad arbetsföreståndare finnes anställd. En koncentration till större
fängelser medför därför den fördelen, att sådana befattningshavare kunna
anställas. På de mindre anstalterna har av ekonomiska skäl
arbetsföreståndare hittills icke funnits, och då ofta nog såväl direktörens som assi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:19:43 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sou1931-36/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free