- Project Runeberg -  14 sovjetryska berättare : valda och översatta från ryskan /
6

(1929) [MARC] - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gleb Aleksejev: Ingen återvändo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barackens kalla tak, till tyskarna, gårdagens
fiender, för att leva av deras bröd. Och varken tsaren
eller fäderneslandet eller själva hjältedåden hade
varit nödvändiga. Allt var ett historiskt förflutet.
»Ödets hårda ironi», brukade general Golobzov säga.
Förut kunde man åtminstone bevisa, att man hade
förpliktelser på slagfältet mot det historiska
förflutna — en hederssak, hm ja!

Tillsammans med generalen skrevo de böneskrifter
till de utländska legationerna: till den franska,
engelska, ja, till och med till den montenegriska, i vilka
de påminde om att ryssarna 1915 räddat Paris, och
om inte ryssarna hade varit, skulle Montenegro inte
existerat. Men... hur voro alla dessa allierade! Om
de av hövlighet åtminstone hade svarat!

General Golobzov hyste ett sista hopp — den
abessinske härskaren. Han gjorde sig underrättad om
denne: om han någonsin varit i Ryssland, i så fall
under vilken tsar, och med vilka nådiga ord han
mottagits? Generalen hade ingenting emot att i
värsta fall bli chef för en abessinsk brigad.

Sju år hade Sjorotjkin offrat för Ryssland, allt
hade han givit det: ungdomen, hälsan, hoppet om en
sorglös ålderdom, en son vid Besura, en dotter på
tyfuslasarettet i Novorossijsk, hustrun på Berlins
ryska kyrkogård i närheten av Pschorr-Bräu.

Det fanns ingenting mer att stoppa i ödets
glupska gap. Ack, Manjetjka, Manjetjka, historiens och
ödets sista offer! Du borde ha räddats. Det vore
skönt, att en enslig höstnatt trycka sig mot dina
varma knän och berätta för dig, hur grymt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 14 03:18:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sovjet14/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free