- Project Runeberg -  14 sovjetryska berättare : valda och översatta från ryskan /
134

(1929) [MARC] - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vladimir Lidin: En människoson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134 VLADIMIR LIDIN

eller en kostromar. En sådan hund har ni nytta
av, och den väcker människornas högaktning, men
vad har ni för glädje av en sådan här hund. Om den
också skulle växa upp, det kräket, vad har den för
värde?

Skvorez hörde på Tverdik och tog tillbaka valpen.

— Om man räddar en sådan här hund, så blir den
mycket fäst vid en. En sådan hund blir som en
människa. Den förstår, att ingen behöver den, då den
är så ensam och vämjelig. En dyrbar hund däremot,
den tycker alla om — det förstår den själv.

Fnysande gick Tverdik ned i sin fuktiga källare
ooh hämtade medicin åt valpen. Ibland klarade sig
nog någon valp, men för det mesta var Skvorez
tvungen — sedan han outtröttligt vårdat kräket —att
bära bort det i en tygbit ut på fältet, gräva med det
under stäppgräset och åter igen begråta en
bortgången vän. Under sådana dagar var Skvorez dyster
till sinnes och lovade sig att aldrig mer ta hand om
någon av sina plågoandar. Men nästa dag hittade
han åter en liten, av olyckan sönderfrätt stackare
med syrenögon och bar hem den, förtörna|d på sig
själv. Där lades den på samma plats, där gårdagens
valp legat, och plågorna började åter för Skvorez.;J

Det hände för resten en gång något i Skvorez’
liv, som gjorde honom nedstämd i hela tre dagar,
men sedan hämtade han sig och beslöt att något
sådant aldrig mer skulle få inträffa.

En gång kom den föräldralösa Varja från grann*
huset ner till honom. Varja tjänade hos sadelmakaren
och hade ett blekt ansikte. Hon beställde ett par goda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 14 03:18:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sovjet14/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free