Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boris Pilnjak: Godset Belokonsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GODSET BELOKONSK 161
— Ja, den som visste det!
— När ger du dig av härifrån?... De tar säden
från en, fattigkommittén menar jag. Varken
tändstickor eller tyg — jag måste klara mig med en
pärtsticka... Vi får inte sälja någon säd — kom
närmare... men jag smugglar den, kör den till
station. Från Moskva kommer folket efter bröd, i
stora hopar, åhåhå... Och vad de betalar sen!
För resten, vad får man för pengarna?... Men
det är lustigt, lustigt är det i alla fall!... Här har
du tobak, herre, rök!
Fursten ville inte röka, bonden rullade sig en
cigarrett. Runtomkring dem var ingenting annat än
stäppen, så att ingen kunde se och ingen kunde få
reda på att bonden hyste medlidande med en
herreman. Fursten tryckte den gamles hand, vände sig
hastigt om och gick hemåt. I parkdammen var vattnet
spegelklart och blått — i denna damm var vattnet
alltid kallt och klart som glas. Ännu kunde det inte
frysa till ordentligt, då det var alltför tidigt på
året. Men solen hade redan rullat långt mot väster.
Fursten gick in i sitt arbetsrum, satte sig vid
skrivbordet, drog ut lådan med breven — det var
hela hans liv, det kunde han inte ta med sig. Han
öste ut innehållet på bordet, gick in i salongen.
På fönsterbrädet stod en lerkruka med mjölk
och rågbröd. Han gjorde upp eld i kakelugnen,
brände breven och papperen, stod bredvid, drack
mjölk, åt bröd — han hade inte ätit något på
hela dagen och var mycket hungrig. Blåa
kvällskuggor stulo sig redan in i rummet, utanför fönstret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
