Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boris Pilnjak: Godset Belokonsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
BORIS PILNJAK
före dagbräckningen och alltid varit upptagen —
grävt, harvat, tröskat, hyvlat, reparerat, hade alltid
gjort något med hjälp av sina jättestora, otympliga,
knöliga händer.
Han hade tidigt varit på benen, stoppat på sig
potatis och bröd och lämnat stugan för att ta itu
med något — med ett träd, en sten, ett järnstycke,
jorden, boskapen. Han var flitig, rättskaffens,
omtänksam. Redan år 1905, då han låtit en arbetare
åka med i sin vagn, hade det gått upp för honom, att
jorden egentligen tillhörde dem, bönderna, att
herrarna stulit sina jordegendomar och att uppgörelsens
timme närmade sig — då måste var och en göra sin
plikt. Ivan Koloturov hade dock inte haft riktigt
klart för sig, vad som måste göras då. Men när
revolutionen utbröt och spred sig ända ut till
stäppen, var han den förste, som framträdde för att
handla. Men uppgiften plågade honom. Han ville,
att allt skulle göras ordentligt, men han förstod sig
ju bara på att göra något med händerna, med
musklerna — gräva, plöja, reparera. Han invaldes
i bysovjet. Han var van vid att stiga upp före
gryningen och genast ta itu med arbetet, men nu vair
han tvungen att sitta overksam till klockan tio. Då
sammanträdde nämligen utskottet, där han med
oerhörd ansträngning klottrade sitt namn under
papperen. Men inte heller det var något riktigt arbete.
Papperen kommo och gingo oberoende av hans vilja.
Han förstod inte meningen med dem, skrev bara
under. Han ville uträtta något verkligt arbete. På
våren for han hem för att plöja. På hösten utsågs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
